You are here

2020-05-05

Digital nyhetstsunami i Coronatider

Digital nyhetskonsumtion når toppnivåer under Coronaepidemin

Coronas spridning över världen har i ett slag förändrat vårt förhållningssätt till varandra och till världen. Men det har också förändrat våra medievanor.

Jag har ägnat några timmar åt att analysera den digitala nyhetskonsumtion för att sedan sätta den i relation till epidemins framväxt – resultatet blir den här utvecklingskurvan.

Vi ser här indexerad digital nyhetskonsumtion definierad som panelens frekvens i digitala nyhetsmedier. All data kommer från Orvesto Digital där vi på detaljerad målgruppsnivå passivt mäter 20 000 panelisters digitala mediekonsumtion (faktiskt en av världens största och djupaste digitala undersökningar).

I grafen ser vi den indexerade nyhetskonsumtionen över tre stycken tidsperioder. Som en bas (index 100) ligger det genomsnittliga frekvensen i digitala nyhetsmedier under perioden oktober till sista december 2019 – detta ser ni som en svart basplatta.

Nivå 1 – Chockfasen

Under nivå 1, vilken i princip sammanfaller med Coronans framväxt i Kina och migration till bland annat Italien, ser vi att nyhetskonsumtionen ligger betydligt högre än den normala och att den efter Stockholms sportlov ökar ännu mer. Om vi tänker oss de fyra reaktionsfaserna i en kris – d v s chock, reaktion, bearbetning och nyorientering, så kan vi säga att Sverige här är i början av någon form av kollektivt chockstadie.

Nivå 2 - Reaktionsfasen

Nivå 2 inleds den 11 mars med att WHO deklarerar att Corona nu är att betrakta som en pandemi och regeringen deklarerar samtidigt åtgärder som exempelvis förbud för evenemang med mer än 500 deltagare. Vi rör oss här sannolikt mellan en chock och en reaktionsfas och kollektivet Sverige söker finna möjligheter till att reagera på nyheten att pandemin nu nått Sverige och vilka konsekvenser och risker det innebär för oss som individer. Den digitala nyhetskonsumtionen når nu helt nya och aldrig tidigare uppmätta toppnivåer.

Nivå 3 – Bearbetning och nyorientering

Men samtidigt ser vi att de digitala toppnivåerna i digital nyhetskonsumtion inte förmår bestå helt över tiden. Detta leder fram till vad vi kallar nivå 3 eller det nya normala.

Vi kan här se att enskilda personliga tragedier under epidemin tillfälligt lyfter nyhetskonsumtionen men som baslinje ser vi att den digitala konsumtionen nu syns ha etablerat sig på en stabil högre nivå, dvs det nya normala.

I grafen ovan ser vi med andra ord vår kollektiva oförmåga att på ett logiskt sätt få vår individuella nyhetskonsumtion att hänga ihop med Coronas framväxt. Notera att det är två olika skalor men även en ytlig analys visar att nyhetskonsumtionen inte hänger ihop med Coronas spridning i samhället. 

Det nya normala

Ur ett krishanteringsperspektiv är det nog så att vi här nått en bearbetnings och nyorienteringfas och det är inte orimligt att vi nått en nivå där vi är psykiskt inkapabla att hantera fler negativa nyheter. Därav följer ett kommande stort behov av att hjälpa oss att bearbeta och att orientera oss i omvärlden. D v s för individer och samhälle att också etablera det nya normala.

Digitala nyhetsmedier

För digitala nyhetsmedier vars fyra nivåer vi här ser indexerade så har detta lett till en ny högre basnivå. Denna måste nu förvaltas genom att hantera den svåra balansen mellan förtroendebyggande saklig nyhetsrapportering samtidigt som man skapar en ny utgångspunkt för att guida människor vidare i nyorienterings- och bearbetningsfasen av krisen.

I kris reagerar människor olika vid olika tidpunkter. En del kommer att närma sig pandemins obegriplighet genom att börja städa köksskåpen, en del hamstrar basvaror och syr munskydd, en del engagerar sig för att hjälpa andra och ytterligare andra sabrerar i trots champagnen. Medier måste med balans hantera människors olika förhållningssätt och därigenom förvalta det förtroende den ökade baslinjen för nyhetskonsumtion innebär.

Annonsörsmarknaden

När jag tittar på svensk data (1300 intervjuer) ur Kantars globala Covid-19 barometer* (55 länder) så ser jag också att för annonsörer finns det nu i många medier helt nya möjligheter att guida konsumenter i den nya världen. I det närmaste för alla medieslag upplever konsumenter att man konsumerar dem mer nu än tidigare.

Och tro inte för ett ögonblick att konsumenter vill att varumärken skall sluta annonsera under krisen. 89 % av svenskarna förväntar sig att annonsörer fortsätter som vanligt men att de nu skall vara mer praktiska och hjälpa oss i vårt nya vardagsliv samtidigt som man är ett föredöme och guidar människor genom svåra tider.

Att vara varumärkesägare eller medieägare utan djup förståelse för vår omvärld är att förlita sig på turen att råka göra rätt och därför har behovet att förstå människor och medier genom djup research och analys aldrig någonsin varit större.

 

Vill du veta mer om svenska konsumenters förväntningar på varumärken kring reklam och kommunikation? Anmäl dig till vårt webinar torsdag 7 maj och ta reda på det. Läs mer och anmäl dig här.

 

*COVID-19 Barometern samlar konsumenters attityder och beteenden med koppling till den speciella tid vi lever i just nu. Den innehåller vårt personliga förhållningssätt till krisen, inköpsbeteende, inställning till varumärken och kommunikation mm. Undersökningen genomförs i ett flertal omgångar globalt i över 50 länder och har även genomförts i Sverige med 1300 intervjuer. Första omgången i Sverige genomfördes i slutet av mars och en uppföljande mätning kommer att presenteras inom kort med resultat från slutet av april. Vill du veta mer om studien klicka här.

 

Peter Callius

Affärsområdeschef – MEDIA

0701-842191

Share Image: 
Digitala nyhetsmedier under Coronaepidemin