You are here

2018-08-22

Kantar Sifos Anseendeindex för svenska lärosäten 2018

Chalmers toppar för sjunde året i rad
För sjunde året i följd presenterar Kantar Sifo sitt anseendeindex för svenska lärosäten. Även i år ligger de i allmänhetens ögon forskningstunga, tekniska lärosätena och våra äldsta universitet stabilt i toppen. Chalmers har högst anseende följt av Kungliga Tekniska högskolan och Lunds universitet. I botten av rankingen ligger de regionala högskolorna. Eventuella jämförelser gör sig bäst mellan lärosäten med likartade förutsättningar.

Karolinska Institutet fortsätter dala
Från ett av landets högsta anseenden, med en toppnotering 2014 på 88 i anseendeindex, landar Karolinska Institutet i år på samma låga nivå som de minst kända lärosätena. Årets anseendeindex på 36 är 11 punkter lägre än i fjol. Mediebilden spelar en avgörande roll, som efterspelet och hanteringen av gästprofessor Paolo Macchiarini och nya rapporter om oredlighet i forskning men sannolikt även en namnsmitta som hänger ihop med den mediekritik som bygget av Nya Karolinska och Karolinska Universitetssjukhuset mött.

Även om Karolinska Institutets anseende är fortsatt högt i internationella akademiska rankningar, är dess avtagande anseende hos den svenska allmänheten inte oviktigt.

Den viktiga allmänheten och handlingsfriheten
Ett högt anseende bland allmänheten bereder vägen till dem lärosätena vill nå: blivande studenter och medarbetare, beslutsfattare med budget och politisk makt. I år väger väljarnas röst tyngre än någonsin för de politiker som beslutar om inriktning och budget för utbildningsväsendet. Allmänhetens upplevelse påverkar därmed lärosätenas handlingsfrihet. Den är också frukten av lärosätenas tredje uppgift; att sprida kunskap och samverka med samhället. De som har svarat känner till lärosätet mer än bara till namnet men de har givetvis inte den fördjupade kännedom som studenter, forskare eller anställda har.

Verksamheten kommer först
Det finns ett starkt samband mellan kännedom och anseende för lärosäten. Förutom detta visar analysen att de generella faktorer som starkast driver anseendet för lärosätena är att de behöver upplevas vara framgångsrika, hålla hög klass, vara konkurrenskraftiga, bidrar till samhällsnytta och trovärdiga i media.

Grunden för ett gott anseende är således en väl fungerande verksamhet. Det kommer alltid först. Men det krävs också en god förmåga att kommunicera lärosätets framgångar och fördelar. Det finns ingen naturlag som säger att allmänheten och andra intressenter känner till allt bra som görs vid landets lärosäten.

Helt andra faktorer kan däremot driva ett specifikt lärosätes anseende. De har olika fördelar att lyfta fram och olika svagheter att bearbeta. Det lärosäte som så önskar har möjlighet till fördjupade och specifika analyser.

Mediebilden och närstående utgör största kontaktytan
I genomsnitt nås knappt fyra av tio av mediebilden och drygt fyra av tio hänvisar till vad nära och kära berättar om lärosätena. För de lärosäten där mediebilden utgör den största kunskapskällan finns en klar risk att anseendet drabbas relativt sett hårdare vid en kris. Samtidigt utgör redaktionella och sociala medier också en möjlighet för alla lärosäten att sprida de budskap som bevisligen har en starkare påverkan på anseendet.

En undersökning av det här slaget ger många svar, men bidrar också till nya frågor som kan utveckla verksamheten. Vår förhoppning är att undersökningen över tid bidrar till en ökad kunskap hos våra lärosäten.

Kantar Sifo, 22 augusti 2018