Kantar har genomfört mängder av undersökningar som strävat efter att bättre förstå människor och marknader världen över, likväl som i Sverige.

Redan när de första fallen av Covid-19 nådde Sverige såg vi att människor omedvetet eller medvetet valde att hantera sina liv i relation till pandemin på högst olika sätt. Ibland rationella, ibland irrationella men alltid djupt mänskliga och, i de flesta fall, fullt förutsägbara. Förutsägbara för att med rätt data och rätt analys kan vi mycket väl förutse mänskliga beteenden.

Människors beteende har förändrats i virusets långa skugga av naturliga skäl. Vi kan dock se att kluster av människor tänker och hanterar pandemin och osäkerheten på ett liknande sätt. Detta kan gälla allt ifrån hur de ser på social distansering till deras nuvarande och kommande inköpsmönster.

Bakgrunden till undersökningen Covid-19 segmenten är just insikten att människor hanterar coronakrisen på sitt eget speciella sätt (precis som i alla frågor). Genom våra analyser har vi identifierat sex distinkt olika grupper av människor som delar attityd, framtidstro och beteendemönster.

Covid-19 segment har genomförts som en digital återkontaktundersökning till Orvesto Konsument. Det betyder att all data går att analysera och förstå genom tusentals målgruppsvariabler. Låt oss titta på några insikter här.

• 66% av svenskarna blir arga när andra inte håller sig till regler om social distansering men 47% tycker att det räcker med en tillsägelse (i motsats till böter) när detta händer.
• 76% tar däremot gärna ett steg tillbaka när andra kommer lite för nära, medan 15% trotsigt står kvar.
• 64% tänker att de svenska beslutsfattarna gör allt de kan för att hantera krisen.
• De flesta (68%) anser att deras mentala hälsa oavsett krisen är stabil trots att 51% dagligen följer siffrorna om avlidna och smittade.
• 64% uppger att de i hög utsträckning tar del av nyheter om Covid-19 och 37% uppger att Covid-19 är deras huvudsakliga samtalsämne numera.

Om vi studerar de sex segmenten bara genom att se på ett antal nyckeldata och en mening som representerar deras förhållningssätt så ser och förstår vi att de kommer att agera på vitt skilda sätt i väldigt många frågor. Hur de fördelar sig i ett samhälle eller i ett företags målgrupp kommer att sätta ramarna för deras beteende, agerande och konsumtion.

Den största gruppen ”Ostriches” (strutsar på svenska) är till exempel en grupp som i det allra närmaste ställer sig oförstående till andras oro – deras liv fortskrider (men med nya restriktioner) så likt det vanliga livet de levde tidigare. Att säga att de står i startgroparna för en återgång till det normala och en kommersiell köpfest är inte att överdriva.

Om vi istället skulle titta på två mer oroliga segment som ”Troubled but trusting” och ”Precarious worriers” så ser vi att deras oro kommer sannolikt att bestå för mycket lång tid framöver och de kommer att närma sig mycket, mycket försiktigt en öppning av samhället. Detta ställer så klart krav på att organisationer och företag anpassar sin kommunikation och sitt beteende efter dessa.

Tittar vi på hur de olika segmenten konsumerar idag (under pandemin) jämfört med hur de ser på konsumtion i framtiden så ser vi omedelbart de olika segmentens tydliga olikheter.

De tre segmenten nere i vänsterhörnet har dragit ner sin konsumtion under pandemin och kommer att dra ner på sin konsumtion i en när framtid. Segmenten uppe till höger har låtit sina kredikort arbeta hårt under hela pandemin och de verkar inte ha några konsumtionsbegränsningar för framtiden. Dessa två kluster av segment måste naturligtvis betraktas och behandlas på olika sätt.

Pandemin påverkar oss som privatpersoner men människors beteenden påverkar också företag, organisationers och myndigheters möjlighet att kommunicera och skapa framtidssäkra affärsmöjligheter. Att förstå hur just din målgrupp fördelar sig över de olika Covid-19 segmenten är av avgörande betydelse för att utforma effektivare kommunikations- och affärsstrategier.

Vill du veta mer om ORVESTO Covid-19 Segment? Ladda ner en kostnadsfri rapport där de sex olika segmenten beskrivs!

Ladda ner ORVESTO Covid-19 Segment här

Blogginlägget som pdf hittar du här 

Många företag brottas just nu med sin överlevnad under den närmaste tiden, medan andra företag har sett en ökad efterfrågan jämfört med motsvarande period förra året. Men hur kan företag och organisationer även ha ett längre tidsperspektiv och försäkra sig om att de är innovativa och anpassningsbara i osäkra tider som dessa?

Den globala Corona-krisen har lett till förändringar i konsumenters beteenden som tvingar företag att tänka om gällande sina strategier. I dessa föränderliga tider är det dock en sak som förblir oförändrad – de starkaste företagen är de som fortsätter innovera. De som förstår vikten av att se och ta till vara på förändringarna i konsumentbeteenden, och som ser möjligheter att skapa nya eller uppdaterade tjänster och produkter utifrån dessa. De som skruvar på sin strategi för att se till att de klarar sig på kort sikt, samtidigt som de lägger en långsiktig innovationsstrategi med fokus på de ändrade beteenden och behoven, för att säkra företagets återhämtning och en hållbar tillväxt. 

Efter en kris brukar förändrade beteenden snabbt försvinna och folk återgår snabbt till sina gamla vanor, men de förändringar som Corona medfört är av en annan magnitud. Medan vi snabbt kommer att återgå till invanda mönster inom vissa områden kommer vissa av våra nyfunna beteenden alldeles säkert att bli permanenta. Så hur kan företag anpassa sig till dessa förändrade beteenden på ett sätt som håller på lång sikt? Nyckeln är att lista ut vilka beteendeförändringar som kommer att bli det nya normala, och sen innovera för att reflektera detta.

Beteenden som gör att folk känner sig tryggare och säkrare kommer förmodligen att hålla i sig även efter att krisen är över. Till exempel kan antibakteriella medel i hud- och hårvårdsprodukter spela en roll i nästa generations produkter. Och kanske kommer vi att se specialiserade produkter inom mat och dryck, s.k. ”vaccinmat” som stärker immunförsvaret och ger extra skydd.

Inom den digitala världen har Corona gett oss alla en ordentlig skjuts i den digitala omställningen, med nyfunna behov när det gäller digitala möten och kommunikation. I takt med att vi upptäcker att det funkar riktigt bra att både arbeta och umgås på distans och digitalt, kommer innovationer som främjar dessa behov fortsätta ha framgång. Telia gjorde mig nyss rörd genom sin kampanj Ensamma Tillsammans där de nu ger extra surf till alla över 70 år och baserad på ett ihopklipp av fantastiskt fin digital samvaro över generationsgränserna i tider när vi inte kan träffas på riktigt. (har du inte sett filmen, kika här)

Hur ska man då förhålla sig till sitt innovationsarbete nu när världen inte är sig lik? Vi har samlat några insikter nedan som är värda att förstå och bevaka:

1. Förändrade beteenden kommer att påverka kundernas köpvanor på sikt

Kommer dina kunder finna sig själva i situationer där produkterna de vanligtvis köper inte finns tillgängliga, och därför behöva göra andra val? Kommer de då få uppleva nya produkter som ger ett starkare intryck och därför påverkar framtida val? Det kan behövas en plan för att förhindra att allt för många av dina kunder istället väljer andra varumärken.

2. Sociala influenser påverkar många av de val som konsumenterna gör

Det är viktigt att hålla koll på vad som driver större gruppers reaktioner för att förstå inköpstrender som kan påverka ens produkter eller tjänster. Den ökade efterfrågan på toalettpapper, mjöl och pasta kan ha berott på ett gruppbeteende (av rädsla för att varan ska ta slut i butik passar jag på att köpa varan) eller så har det berott på ett nytt behov (när jag spenderar mer tid i hemmet vaknar mitt intresse för att baka). Se till att du har koll på vad som är kortsiktiga behov och det som gäller även på längre sikt.

3. Nya livsstilar kommer att påverka vissa branscher mer än andra

Konsumenter utforskar och upptäcker nya sätt att arbeta och umgås. I Kina uppger 89% av befolkningen att de provat på något som de inte hade provat annars. Underhållning, sjukvårdsrådgivning och utbildning via digitala kanaler är några av de nya upplevelserna som konsumenter experimenterar med, och som också kan spela en stor roll för framtida möjligheter vad gäller utbud och tjänster.

4. Fokus på ”purpose” fortsatt ledstjärna för innovation

Oavsett hur lockande det kan vara, tappa inte fokuset på ert centrala syfte, ert eget ”purpose”. En rubbad marknad och konsumentbeteenden som snabbt förändras innebär att vi kan behöva omdefiniera vissa branscher. Det går t ex bra för digitala tjänster, samtidigt som de som är värst drabbade inom detaljhandel, rese- och besöksnäringen måste fundera över hur deras produkter och tjänster relaterar mer generellt till konsumenters behov gällande underhållning, avkoppling, socialt umgänge, mm. och anpassa sig efter det.

5. Innovation måste inte innebära drastiska förändringar

I osäkra tider som dessa kan små förbättringar och förändringar göra stor skillnad. Vi har sett mängder av nya initiativ och samarbeten födas och blomstra under de senaste veckorna. Vissa företag har lyckats att förvandla svårigheter till möjligheter och har vuxit genom att erbjuda tjänster som vi hemarbetande och socialt distanserade svenskar inte tidigare efterfrågat på samma sätt som vi gör nu. På kort tid har vi t ex fått se flera detaljhandlare som erbjuder ”drive-in service” för att minska på trängseln inne i butiker och artister livesänder konserter som underhåller oss i hemmet. Vilka nya service-innovationer kommer vi att ta för självklart även efter att krisen är över?

6. Hållbarhet kommer att bli ännu mer nödvändigt

Det lilla positiva i den allmänna ekonomiska nedgången är att förutsättningarna för hållbara val ökar. Val och konsekvenser vi inte trodde var möjliga har visat sig vara nödvändiga och därför möjliga, och när vi är tillbaka i ett mer normalt liv kommer vissa av våra val och värderingar bestå. Med inställda föreställningar och event har vi självklart radikalt minskat på vår kulturella konsumtion,  men vi har även minskat t ex på vår on-the-go-konsumtion. Med mer tid i hemmet har vi tagit oss mer tid (kanske) till återanvändning och återbruk av kläder och att piffa upp våra befintliga pinaler istället för att köpa nytt. Med mycket tid i hemmet under vår och sommar är det inte svårt att förutspå att vi kommer vilja  piffa till våra uteplatser med både nya möbler och med odlingar.

Vilka av dessa beteenden och behov kommer vi att bära med oss in i framtiden? Forskning tyder på att ’gröna’ beteenden har större chans att hålla i sig efter kriser, så det här blir intressant att följa.

I osäkra tider ökar värdet av kunskap och insikter. Kantar Sifos metoder för att hålla dialog med konsumenter och att testa idéer och produkter har i ännu högre grad än tidigare flyttat till digitala forum. Detta en del av vårt sätt att innovera och möta nya behov.  Med de yttre omständigheterna gick omställningen snabbare än vad den annars hade gjort, och jag tror att den är här för att stanna. Teams och Zoom fungerar inte bara för våra digitala möten internt och med kunder, utan har även gett oss möjlighet att boka upp intervjuer med konsumenter som vi kommit väl så nära som om de rekryterats till en intervju på kontoret. Och i de digitala kanalerna når vi konsumenter över hela landet och slipper därmed eventuell storstadsbias.

Baserad på ”Innovating during the COVID-19 pandemic” av David Lansanah, Global Head of Innovation på Kantar.

Vill du prata innovation och vilka utmaningar ni brottas med? Hör av dig till oss. Tillsammans kan vi göra framtiden ljusare.

Du kan även prenumerera på Kantar Sifos blogginlägg om Innovation och få tips och råd som hjälper dig att utveckla ett attraktivt erbjudande för morgondagens kunder!

Vår grundrekommendation är att testa din produkt- eller tjänstekoncept på kategorianvändare, alltså en mix av dina nuvarande kunder och de som idag väljer konkurrerande produkter.

Mät alltid köpintentionen, det vill säga hur stort köpintresset är. Det är också viktigt att mäta förståelsen, det vill säga om dina potentiella kunder upplever att idén är tydlig och förstår vilket behov den kan lösa.

Andra faktorer som är viktiga att mäta är i vilken utsträckning det känns trovärdigt kopplat till ert varumärke och om det upplevs som nytt och spännande. För att möjliggöra förbättringar är det också viktigt att veta vilka delar i konceptet som lockar och vad som upplevs som barriärer.

Det finns många olika metoder för att testa koncept och det går att testa idéer i både fysisk form och i konceptuell form.

Om ditt huvudsakliga behov är att förutspå marknadspotentialen och få validerade siffror så är det ofta bättre att testa den nya produkten eller tjänsten på ett större antal personer med frågor som har slutna alternativ bestämda på förhand.

Om du däremot är ute efter att få en djupgående förståelse för hur din målgrupp tänker kring ett koncept så är det mer lämpligt med ett mindre antal personer. Då undersöker du deras uppfattningar mer på djupet genom öppna frågetekniker. Du kan också kombinera olika metoder och arbeta enligt en iterativ process där du presenterar ditt koncept för målgruppen och sedan förfinar och justerar utifrån den feedbacken du får.

Det är också viktigt att veta VEM det är som triggas av konceptet för din nya produkt eller tjänst. Om till exempel nya kunder visar större köpintresse än nuvarande kunder så indikerar det potential att vinna marknadsandelar.

Om däremot egna kunder visar större köpintresse än konkurrentkunder så indikerar det på möjlighet att öka lojalitetsgrad och share of wallet. Men det kan också betyda att ditt nya koncept kommer att kannibalisera på era existerande produkter eller tjänster.

Rätt timing är något bland det svåraste och viktigaste när det gäller nya produkter och tjänster. I snabbföränderliga branscher räcker det ofta inte att ta reda på hur dagens kunder uppfattar ditt koncept. Konceptet måste också gå hem hos de kunder som vi kan förvänta oss kommer att ha det största inflytandet på framtidens utveckling inom din kategori/bransch, de så kallade Future Shapers.

Genom att titta närmare på deras beteenden och attityder kan man förutspå den framtida potentialen hos det nya produkt- eller tjänstekonceptet och vad som eventuellt behöver förbättras innan lansering.

Genom att testa bäringen i nya produkter eller tjänster innan lansering, kan du på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt förutspå potentialen i den nya idén. Då minskar du risken för fellanseringar och får en chans att förbättra ert erbjudande innan det når marknaden.

Ett smart strategiskt drag kan vara att inte bara mäta köpintresset för dagens kunder, utan även de kunder som förväntas ha det största inflytandet på framtidens utveckling inom er kategori/bransch. 

Vill du ha hjälp att testa bäringen i dina idéer för nya produkter och tjänster? Läs om vårt erbjudande och lär dig mer om hur du kan testa här!

Prenumerera på Kantar Sifos blogginlägg om Innovation och få tips och råd som hjälper dig att utveckla ett attraktivt erbjudande för morgondagens kunder!

Min nya, tillfällliga arbetsplats fick mig att vilja uppmärksamma köpcentrumens innovationskraft. Trots att (eller kanske tack vare) larmen om butiksdöd till förmån för e-handel, är många köpcentrum mitt uppe i att vässa sitt erbjudande och förbättra sitt kundfokus. Jag tycker mig se att de vågar prova nya grepp och erbjuda mig som kund nya tjänster och lösningar som dockar in i mina behov på ett sätt som gör min dag lite bättre. Behov som jag mer eller mindre haft hela tiden men som jag själv som kund hittills kanske inte hade kunnat formulera och än mindre förutsätta få ut av mina köpcentrumrelationer.

Det här modet och förmågan att transformera sin affär för att kunna möta kundernas funktionella och emotionella behov är något som alla vi som på något sätt arbetar för att göra kunder nöjda och lojala kan lära oss utav. Här är tre saker att inspireras av som köpcentrum gör bra:

Den ursprungliga idén med köpcentrum var en plats där man kunde handla allt under ett och samma tak och känna sig effektiv. Sedan kom e-handeln som kunde fylla dessa behov minst lika bra. Köpcentrumen behövde tänka om, hitta en ny konkurrensfördel. Nu är vi mitt uppe i en tid där vi ser köpcentrum transformeras från att vara en plats att handla på till en plats att hänga på - den moderna människans behov av det förlängda vardagsrummet. Denna konkurrensfördel stavas ”upplevelser”. 

Allt tyder på att trenden för 2020-talet är att vi kommer att se och också vilja betala för upplevelsen i allt högre grad. Enkelt uttryckt värdesätter vi upplevelser till förmån för ren konsumtion i form av prylar. Minnesvärda upplevelser om det så handlar om äventyr, lyx, kontroll, avslappning, gemenskap, eller spontanitet har blivit vår tids nya statusmarkör.

För ett antal år sedan stod upplevelser i form av mat, dryck och underhållning för mindre än 10% av det totala innehållet i de flesta köpcentrum. År 2017 var motsvarande siffra uppe i 30% för Mall of Scandinavia. Här finns upplevelser i form av otaliga restaurangkoncept, pop-up butiker och nöjescenter med radiobilar, klättervägg och skjutbana. Detta är ändå ingenting jämfört med många andra köpcentrum runt om i världen. I vissa länder börjar det också satsas på allt mer nischade upplevelser. I Dubai byggs ett köpcentrum helt dedikerat till sportrelaterade varumärken och upplevelser och i Boston finns ett köpcentrum som inriktar sig på spa, skönhet och hälsa.

Med andra ord ser vi ett växande fokus på upplevelser – något som köpcentrum och den fysiska handelsplatsen är överlägsen på. Jag säger inte att e-handeln inte kan erbjuda upplevelser. Men jag tror på kraften i det fysiska mötet och människors behov av att umgås och skapa gemensamma minnen. Här tycker jag att köpcentrumen börjar förstå sin konkurrensfördel.

Vad har då detta med dig och ditt företag att göra? Vi på Kantar har förmånen att arbeta med många företag och vi ser att allt fler har svårare att utmärka sig enbart baserat på egenskaperna hos sina produkter eller tjänster. Ofta är konkurrensen stor och hygiennivån är redan hög. Fundera istället på hur ditt företag kan utmärka sig genom att erbjuda kunden upplevelser istället för enbart rena produkter och tjänster. Kanske har ditt företag en unik tillgång i form av extraordinära medarbetare eller miljö som ni kan satsa mer på och använda för att skapa ett försprång? Kan ni rent av omdefiniera vad det är ni säljer? Kan ni börja tänka att ni säljer upplevelser och inte produkter eller tjänster?  

Alla kanaler, alla branscher och alla företag har svagheter. Det är omöjligt att vara bäst på allt. E-handeln är bra på mycket men det här med att hämta ut och returnera paket på ett riktigt smidigt sätt är fortfarande en akilleshäl. Istället för att hoppas att denna akilleshäl ska kvarstå, har en del köpcentrum teamat ihop sig med e-handeln och börjat erbjuda smidiga uthämtnings- och returneringsställen, sk ”Click & Collect”.

En annan förändring som börjar synas är att e-handlare såsom Adlibris och Ellos tar plats i galleriorna med egna butiker. De inser värdet av en fysisk butik som komplement där de kan visa upp sitt varumärke och gallerian får i sin tur en ny hyresgäst.

Den här typen av partnerskap där man låter en konkurrent komplettera det egna erbjudandet behöver inte bara vara en kortsiktig intäktskälla i form utav ökad försäljning och hyresintäkter. Det kan också tillfredställa kundernas behov av bekvämlighet på ett bättre sätt än tidigare, något som i bästa fall kan leda till att kundlojaliteten och därmed också lönsamheten ökar.

Vilka svagheter finns i ditt företag eller bransch? Fundera på om det finns möjlighet att teama ihop er med någon annan aktör så att ni båda kan dra nytta av varandras styrkor och komplettera varandra.

En viktig drivkraft för att besöka en fysisk butik är den personliga servicen. En studie från BRP Consulting visar att 8 av 10 konsumenter tycker att personlig service är en viktig faktor när de ska bestämma var de ska handla. Kunder verkar dessutom betydligt mer nöjda med servicen i fysiska butiker jämfört med butiker som bara finns online.

Både fysiska butiker och E-handeln experimenterar nu med olika tekniska lösningar för att kunna ge sina kunder mer personifierade tips och erbjudanden. Det finns köpcentrum som tittar på om AI teknik kan användas för att kartlägga och förutspå kundernas shoppingmönster och kunna ge anpassad kommunikation baserat på tid och plats som han/hon befinner sig på. Även om unga är mer positiva till den här typen av personifierad kommunikation än andra, finns det mycket som är kontroversiellt med dessa lösningar och vad som blir verklighet och inte.  

Klart är i alla fall att ett riktigt bra kundbemötande och personlig service där kunden känner sig sedd och förstådd är helt kritiskt för kundupplevelsen. Tänk inte ”det gäller inte oss” - oavsett bransch eller typ av företag så finns det alltid en kund någonstans. Utgå från dessa kunder och sträva efter att de ska känna ”wow” när de är i kontakt mer er. Anställ personer med rätt kundfokus och upprätta de riktlinjer som behövs men glöm inte att levandegöra kundupplevelsen i organisationen. Utbilda, mät och följ upp kundupplevelsen och uppmärksamma goda exempel.

Utgå alltid från dina kunders eller potentiella kunders behov när du innoverar eller designar ditt kunderbjudande. Tänk ”hur kan vi som företag göra kundernas liv lite bättre imorgon?” Fastna inte i materialla, fysiska behov utan börja snarare i kundernas emotionella behov och designa lösningar som kan mappa in i kundernas känslor på ett naturligt sätt. Då har du goda förutsättningar att gå hem hos dina kunder. Och kanske få dem att handla mer och stanna längre än de tänkt...

Konkurrensen från e-handeln kombinerat med nya konsumentbehov har resulterat i att köpcentrum successivt har omdefinierat sin roll och sitt erbjudande. Att fokusera på upplevelser istället för på enbart pris och kvalitet, att hitta nya partnerskap och satsa på bra kundbemötande och personlig service är tre saker som köpcentrum gör bra och som vi alla, oavsett bransch, kan inspireras av.

Prenumerera på Kantar Sifos blogginlägg om Innovation och få tips och råd som hjälper dig att utveckla ett attraktivt erbjudande för morgondagens kunder!

Vill du veta hur vi på Kantar kan stötta dig på resan mot framgångsrik innovation? Läs mer i vår sida Insiktsdriven Innovation!

Trycket på verksamheter att göra nytt och förnya sig ökar allt mer. Det blir väldigt påtagligt i alla de omställningar som pågår i mer eller mindre alla branscher. Det handlar till syvende och sist om att verkligen nå ut till kunderna, att skapa den bästa upplevelsen för kunder och slutkonsumenter – målgrupper med allt mer makt att välja sina partners och varumärken.

Vi ser dessa omställningar och förändringar äga rum såväl i data från våra globala konsumentstudier som i våra medarbetarstudier. Tar vi medarbetares egna upplevelser, så kan vi se att den innovativa kulturen är på uppgång på global nivå under de senaste fem åren. Dock är det tydligt att det finns ytterligare potential att stärka förnyelsekraften ute i företag.

Vilka förutsättningar krävs då för en innovativ kultur? Vi på Kantar kan urskilja 5 tydliga drivkrafter hos våra kunder som kännetecknar de främsta:
 

Organisationer där medarbetarna har möjlighet att själva agera, fatta egna beslut och prova nya saker generar mer nya lösningar och sätt att arbeta. Med ett tydligt syfte och en konkret målbild kan medarbetarna agera lätt och smidigt vilket också kunderna känner av.
Proaktiviteten är ett tydligt kännetecken hos en starkt involverad och syftesdriven organisation, och det tenderar att gå mycket snabbare att implementera nyheter och nya sätt att arbeta.

De som har en variation i kompetenser och olika bakgrund hittar fler lösningar och är mer effektiva. Det krävs en inkluderande kultur förstås men de som har det kan verkligen backa upp varandra och bygga på olika idéer. Det finns även många goda exempel där helt nya kundgrupper som expanderar affären kan nås just för att det finns medarbetare med olika bakgrund och kompetens.
 

Öppenhet är grunden för all kreativitet. Att medarbetare vågar komma med förslag och idéer. Lösningar som inte är perfekt strukturerade eller helt genomtänkta får komma fram då medarbetarna bygger vidare på tankar tillsammans. De vågar bjuda på fel och tokigheter som gör att bättre lösningar utvecklas. Motsatsen i slutna och rädda kulturer är tydlig – där dör idéerna och det blir tyst.
 

Team där medarbetare hjälps åt och utvecklar tillsammans kommer längre med sina idéer och nya sätt att arbeta. Involverar de dessutom andra team, kunder eller någon annan extern part som kan komplettera med kompetens eller input så förstärks idéer. Eller så bidrar det till att släppa fokus på lösningar som inte kommer att ge kunder eller samarbetspartner det värde som de efterfrågar.
 

Förnyelsekrafterna i organisationen får en extra skjuts när ledarskapet tydligt:

• Hjälper till att hålla fokus på syftet
• Stöder i och förklarar förändringar som pågår
• Uppmuntrar till lärande och samarbete
• Coachar beslutsfattande och fattar de modiga besluten när det krävs.

Ledare som kontinuerligt berättar historien om varför förändring och utveckling behövs är avgörande. De håller syftet levande så att det finns riktning och mening i arbetet – de håller ramen för all utveckling. De uppmuntrar lärande, lyssnar och sprider historier och pekar på den utveckling som sker hos individer och i verksamheten.  Utveckling är annars svårt att uppfatta just när den pågår. Det ger energi och stimulans. I allt nytt krävs också modet att fatta beslut. Satsa eller välja bort. Flera medarbetare kan behöva stöd och coachning i sitt beslutsfattande där ledaren verkligen kan bidra. I större beslut ligger det förstås i ledarrollen att själv fattar beslutet.

För ett antal år sedan var enbart hälften av medarbetarna hos av en av våra kunder delaktiga i och hade förutsättningar för att bidra till ständig förnyelse. Nu har kunden målmedvetet utvecklat sin innovativa kultur och har istället majoriteten av sina medarbetare involverade i utveckling av verksamheten. Det har inte bara utvecklat och engagerat medarbetarna men också ledarrollen där mer förnyelse kommer naturligt i vardagen, och affärerna bara växer!

Är du intresserad av att veta hur du kan skapa en mer innovativ kultur och se till att innovation blir verklighet?

Till hösten håller vi ”Yes You Can Innovate”, en praktisk workshop som hjälper dig att utveckla din innovations potential och skapa nya idéer av värde.

Midsommar och skolavslutningstider, finns det någon annan tid på året som är lika fylld med löften om framtiden samtidigt som vi hänger fast vid våra traditioner och firar enligt regelboken?

Traditioner som studentmössa, champagnefrukost och svenska flaggan på studentdagen är inget som får ifrågasättas och visst måste vi ha både små grodor, sill och jordgubbar på midsommarafton. På samma gång är studentfirandet fyllt av drömmar och förhoppningar om den ljusnande framtid som är vår. Midsommarnatten, ljus och härlig, doftar också den av hopp och framtidstro. Det finns en spänning mellan dessa ytterligheter, att vi är som mest traditionella i en tid när vi också är som mest öppna för framtiden - alltså innovation.

Men skrapar vi på ytan ser vi att även våra mest traditionstyngda tillfällen utvecklas; det handlar mer om att kraften i innovationerna inte är lika stark och att vi tar lite mindre radikala steg framåt. Skulle vi ta alltför stora kliv och göra alltför stora förändringar så kanske det inte kan klassas som ett student- eller midsommarfirande? Men säkert är att det i år dracks mer alkoholfri öl än någonsin tidigare och att det grillades vegetariskt på midsommarkvällen i volymer vi aldrig hittills skådat. Så i små steg kan även våra traditioner utvecklas.

Och härmed vill jag utnämna Kavli till årets traditionsutvecklare. Efter 40 år i malpåse relanserade de den klassiska och något mytomspunna raketosten. Möjligen blev de allra mest traditionella konsumenterna besvikna då osten har bytt konsistens, men vi är många som fått återuppleva minnen från barndomens frukostar och getts möjlighet att föra en tradition vidare till nästa generation.

Så hur innoverar man för en traditionssökande målgrupp? Är det ens möjligt, eller är det en motsättning som inte går att hantera? Jo, visst - det är möjligt! Och även här handlar det om att vara ”lagom innovativ”. Om ditt varumärke är lite ”gammaldags” så bör inte det varumärket vara bärare och avsändare av en totalt disruptiv ny idé (men har du en sådan idé som håller, lansera den då under ett annat varumärke). 

Däremot går det alldeles utmärkt för ett sådant varumärke att innovera enligt formeln att lösa ett befintligt behov på ett bättre sätt än vad som finns tillgängligt på marknaden idag. Och att presentera denna lösning på ett jordnära sätt som tar tillvara på värden som trovärdighet, trygghet och tradition.

Att lägga sju sorters blommor under huvudkudden och på så sätt drömma fram din nästa lansering funkar riktigt dåligt. Om du däremot utgår från din tilltänkta målgrupps obesvarade behov, och utvecklar ett erbjudande som både är ett svar på det behovet och ligger i linje med ditt varumärkeslöfte - då är du en framgångsrik innovation på spåren.

Tradition och innovation går att förena. Kavlis nya raketost är det hittills bästa exemplet på detta. Men starta inte någon innovationsprocess bara för innovationens skull, utan för att lösa ett befintligt behov hos din målgrupp - hur traditionssökande den än mår vara. Om ert varumärke är för mycket förknippat med dåtid, så lansera den nya produkten eller tjänsten under ett nytt varumärke. 

Lycka till! Vill du veta hur vi på Kantar kan stötta dig på resan mot framgångsrik innovation? Kontakta oss här!

Du kan även prenumerera på vår blogg om innovation och få tips och råd som hjälper dig att utveckla ett attraktivt erbjudande för morgondagens kunder!

Den senaste tiden har vi sett en explosion av nya produkter inom många typer av vegetarisk mat. Kanske framförallt innovationer som syftar till att efterlikna kött och vegetariska halvfabrikat som ska utgöra vegetariska alternativ till traditionella animaliska maträtter.  

Vegoburgarna är ett bra exempel på denna utveckling. Motsvarigheten till ”Unbelievable Whopper” testas nu på ett antal restauranger i USA innan den ska lanseras i hela landet under namnet ”Impossible Burger”. Till skillnad från de svenska burgarna som främst består av sojabönor och veteprotein, görs den amerikanska varianten av genmodifierad jäst som inte är tillåtet här. Impossible Burger har, trots att den inte säljs här, redan höjt på många ögonbryn och fått mycket utrymme även i svenska medier. En av anledningarna till uppmärksamheten är att den nya amerikanska fejk-Whoppern nämligen makabert nog också kallas ”Bloody Whopper” för att den ska ”blöda” på samma sätt som kött. Bakom hamburgarinnovationen står det Bill Gates-backade startupbolaget Impossible Foods.

Även svenska företag såsom Oumph! och Hälsans kök har tagit fram hamburgare som är röda i färgen och som ska påminna om en hamburgare av nötkött. Detta har fått en hel del uppmärksamhet, visar våra trendmätningar av sociala medier.

En annan sak som det har pratats mycket om i sociala medier den senaste tiden när det gäller innovation inom mat och dryck, är IKEA:s vegosatsning. IKEA har nämligen bestämt sig för att lansera en ”köttfribulle” i varuhusen under 2020 som ska efterlikna de traditionella köttbullarna i smak och konsistens. Köttbullarna i mataffären har ju sedan tidigare fått sällskap av andra bullar och bollar såsom morots-, soja-, grönsaks- och kikärtsbollar och nu väljer alltså även IKEA att på allvar satsa på vegovågen.

Innovationsboomen inom vegetariskt drivs förmodligen till stor del av att tillfredsställa ökade kundbehov av att äta och laga mer vegetariskt/veganskt och därigenom få oss att känna oss lite miljövänligare, hälsosammare och modernare. Det finns säkert många nybörjare med dessa behov i kategorin som letar efter ”enkla” lösningar. Lösningar som inte kräver att man måste lära sig att laga mat på ett helt nytt sätt, utan som bygger på en klassisk maträttsrepertoar där man byter ut vissa delar till nya, vegetariska alternativ.

En undersökning som vi på Kantar gjorde nu i april visar att vegokategorin är den delen av mataffären där svenska folket tycker att det händer mest. Vi tog en snabbtemp på innovationsgraden inom dagligvarubranschen och frågade drygt 1000 svenskar vilken avdelning i matäffaren som de tycker är mest innovativ. Vegetariskt kammade alltså hem förstaplatsen, särskilt bland de yngre. Mejeri/ost/ägg knep andraplatsen, medan glass/godis/snacks kom på tredjeplats.

Men alla vegonyheter måste precis som andra innovationer överkomma flera utmaningar för att klara konkurrensen och bli bestående på hyllan.

1. De måste rikta sig till en tydlig målgrupp och koppla till rätt funktionella och emotionella behov hos dessa konsumenter.
2. Konsumenterna måste hitta till dem i matbutiken och det är inte alltid självklart vilken hylla de ska stå på.
3. Produkterna måste leva upp till förväntningarna vad gäller smak, konsistens och andra egenskaper.

Och det är här – i konsten att uppfylla förväntningarna – som inte bara min dagens lunch, utan flera av dagens vegonyheter kan ha en extra utmaning. Produkter i likhet med ”Köttfribullar”, ”Fishisar” och ”Fejkon” ställer höga krav på produktegenskaperna. Konsumenternas associationer leder till höga förväntningar på att dessa innovationer verkligen efterliknar originalen i extremt hög utsträckning. Om produkterna inte når upp till ribban kanske konsumenterna blir besvikna och inte köper produkten igen. Därför blir smak- och produkttester extra viktiga, annars finns en risk för att man lanserar en produkt som konsumenterna inte tycker presterar tillräckligt bra.  

Många restauranger har kommit långt i att tillfredsställa kundernas gröna behov genom att ta nya grepp om mat från växtriket (restaurangbranschen tycker jag för övrigt är ofta en bra inspirationskälla både när det gäller innovationsförmåga, service och förmågan att skapa upplevelser). Det är nu över två år sedan som jag gjorde mitt första lakto-ovo vegetariska finrestaurangbesök – då på Mathias Dalhgrens Ruta Baga. Där får grödorna tala för sig själva. Och inte ens den spädaste morotsprimören räds att spela huvudrollen.  

Efter explosionen i vegohyllan och det mod som många företag visar när det gäller att satsa på ickeanimaliska alternativ följer jag med spänning vad som händer härnäst. När är tajmingen inne för fler vegetariska produktkoncept som sätter andra förväntningar? Vegokoncept som på allvar utgår ifrån råvarornas egenskaper och nya sätt att ätas på – inte för att efterlikna animaliska föregångare eller traditionella maträtter? När kommer självförtroendet i kategorin?

Så långt kom jag i mina funderingar när jag hade tagit min sista tugga av min ”otroliga” burgare för att istället sätta tänderna i resten av eftermiddagen.

För att alla dessa nya produkter inom vegetarisk mat ska klara konkurrensen och bli bestående på hyllan måste de uppfylla både behov och förväntningar hos en specifik målgrupp. Precis som alla andra innovationer!

Har du funderingar kring trender, kundbehov, produktidéer i din bransch eller hur du innoverar insiktsdrivet? Kontakta oss här!

Du kan även prenumerera på vår blogg om innovation och få tips och råd som hjälper dig att utveckla ett attraktivt erbjudande för morgondagens kunder!

Det är nu 160 år sedan som Charlos Darwins bok ”om arternas uppkomst” publicerades. Det är en bok som revolutionerade människans världsbild när det gäller utveckling, och samma typ av resonemang kan appliceras även på de varor och tjänster som vi människor efterfrågar, nyttjar och gläds över. Den som inte utvecklas blir avvecklad.

Receptet på framgång

De tråkiga nyheterna är dock att det stora flertalet av nya idéer och produkter som lanseras blir inga lavinartade framgångar, sanningen är tvärtom att de flesta inte blir någon framgång alls. Ändå måste vi fortsätta försöka, fortsätta utvecklas. Det vinnande receptet för att öka sannolikheten för framgång är: 

1. Att sluta tänka så mycket inifrån och ut

2. Att utgå från våra kunders önskemål snarare än våra egna möjligheter och 

3. Att gå utanför vår egen komfortzon.

Snabb takt

I en värld med allt högre utvecklingstakt när det gäller tekniska landvinningar och efterfrågan på upplevelser i stort och smått, finns det inte heller tid för att sitta på kammaren och fila på vad man hoppas är det perfekta erbjudandet. När du väl är nöjd och sticker ut näsan i verkligheten kommer du att upptäcka att dina kunder redan tittar efter andra lösningar och söker andra upplevelser.

Insiktsdriven Innovation

Receptet på framgång är alltså ett utvecklingsarbete som är baserat på kundinsikter och som är agilt. Steve Jobs har hävdat att man inte kan fråga sina kunder vad de vill ha, och det är ofta sant. Framgångsrika och banbrytande innovationer har vi svårt att uttrycka vårt behov av innan vi ser dem, däremot förstår vi när de väl är framtagna att vi vill ha dem och ibland har vi till och med svårt att förstå hur vi någonsin klarade oss utan dem i vår vardag. Men att basera ett utvecklingsarbete på kundinsikter betyder inte att fråga sina kunder vad de vill ha, det betyder att lägga pusslet och förstå vilket behov och vilka önskemål dina kunder har på ett djupare plan. De allra flesta produkter och tjänster vi använder ger oss en upplevelse och en känsla, och det är den vi vill åt, inte produkten som sådan. Den är bara ett verktyg för att ge oss sagda upplevelse och känsla. Enkelt uttryckt; vi vill inte ha en lampa; vi vill ha det ljus som lampan ger oss.

Läs mer här om hur vi kan hjälpa dig säkerställa en utveckling förankrad i kundinsikter. För alternativet att inte utvecklas finns inte

Fun fact: Charles Darwin gifte sig med sin kusin och tillsammans fick de 10 barn, vilket ur ett utvecklingsperspektiv naturligtvis inte är optimalt.

Prenumerera på vår blogg om innovation och få tips och råd som hjälper dig att utveckla ett attraktivt erbjudande för morgondagens kunder!

Att skapa nytt är lättare när vi får börja helt från början. Det innebär i sig inte mindre arbete, utan handlar mer om att hur vi arbetar och att vilka som arbetar går att välja och styra på ett helt annat sätt.

För de flesta verksamheter handlar det trots allt om att vara innovativ i vardagen, att hitta nya sätt att arbeta och utveckla nya tjänster eller produkter parallellt med att hantera och leverera i det befintliga.

Trycket på verksamheter att göra nytt och förnya sig ökar allt mer, och blir väldigt påtagligt i alla de omställningar som pågår i mer eller mindre alla branscher av näringslivet. Det handlar till syvende och sist om att verkligen nå ut till kunderna, att skapa den bästa upplevelsen för kunder och slutkonsumenter – målgrupper med allt mer makt att välja sina partners och varumärken.

Vi ser denna omställning och förändring äga rum såväl i data från våra globala konsumentstudier som i våra medarbetarstudier. Tar vi medarbetares egna upplevelser, så kan vi på global nivå se att under de senaste fem åren är den innovativa kulturen på uppgång. Fortfarande fokuserar många företag dock starkt på effektivitet och ”Operational Excellence” i verksamheten, och det är tydligt att det finns ytterligare potential att stärka förnyelsekraften ute i företag.

Vilka förutsättningar krävs då för en innovativ kultur? Vi på Kantar kan urskilja några tydliga drivkrafter hos våra kunder:

• Starkt involverade medarbetare
• Team med varierande kompetenser och bakgrund
• Öppet samtalsklimat med möjlighet att lära inte bara av framgång utan även av misstag
• Samarbete och integration inom och mellan team

Har den enskilda chefen någon roll att spela i detta? Absolut har hen det. Förnyelsekrafterna i organisationen får en extra skjuts när ledarskapet tydligt:

• Stöder och förklarar i förändring som pågår
• Uppmuntrar till lärande och delande av erfarenheter

Vill du få inspiration och praktisk kunskap att utveckla din organisation i en mer innovativ riktning? Eller söker du en arbetsmodell för en mer innovativ kultur? Läs gärna om arbetsmetoden ”6 I’s of Innovation” här!

 

När jag sitter på en middag med nya personer och försöker förklara vad mitt jobb går ut på, blir jag ofta exalterad och kastar ur mig fraser såsom ”jag älskar kundinsikter”. Ni kanske hör att det låter en smula naivt. Det är lite som att säga ”Jag älskar att resa”.  Det är sällan resandet i sig man älskar utan det resandet ger: Att möta nya människor, besöka exotiska platser och få perspektiv på sig själv och det liv man lever.

Precis så är det med kundinsikter. Det är inte insikterna jag brinner för, utan värdet de skapar för alla parter. Äkta, affärsnära insikter fungerar nämligen som en matchmaker mellan företag och deras kunder: De är guiden till att utveckla produkter, tjänster och upplevelser som möter kundernas behov ännu bättre och som gör dem ännu mer lojala och betalningsvilliga.    

Tyvärr är ordet ”insikt” ett extremt missbrukat ord. För oss på Kantar Sifo är en äkta insikt en beskrivning som ger dig en djup förståelse för dina kunder som går bortom det självklara. Det är något du kan agera på och använda för att påverka i en riktning som innebär en ömsesidig fördel för dig och för dina kunder.

Se upp för falska insikter

En vanlig missuppfattning är att likställa insikter med bra idéer. Men en insikt är i själva verket startpunkten på ett oändligt antal idéer – exempelvis idéer på nya produkter, tjänster eller upplevelser. En insikt är inte heller samma sak som information, data eller observationer. Det här är bara exempel på olika former av fakta – i många fall mycket intressant sådan. Därför kan det vara frestande att dra lite för stora växlar på det, särskilt om det är beskrivet på ett snyggt och proffsigt sätt. Men det idéer, information, data och observationer har gemensamt är att de alla saknar en förklaring till det bakomliggande motivet till varför kunder på djupet tänker, känner och beter sig som de gör. Därför är detta exempel på så kallade ”falska insikter”, även om de visserligen kan vara intressanta och bidra till en viss typ av förståelse. Men om riktiga insikter vore guld så kan falska insikter misstas för guld eftersom de också glimmar. Om man inte vet hur man känner igen riktigt guld såklart.

Faran med att utveckla produkter, tjänster och upplevelser baserade på falska insikter är att de inte är förankrade i kundernas behov och deras drivkrafter. Det betyder att lanseringen riskerar att misslyckas eftersom det är stor risk att matchningen mellan ett erbjudande och ett behov inte är tillräckligt bra. Extremt många innovationer misslyckas och vi ser att det i många fall fallerar redan på insiktsstadiet. Tänk bara hur mycket tid och pengar som de här fellanseringarna kostar, resurser som hade kunnat investeras betydligt smartare någon annanstans – till exempel på en idé som faktiskt har potential att lyckas.

Lär dig att formulera äkta kundinsikter

Hur gör man då för att få till en äkta insikt, kanske ni undrar? När vi ska formulera en insikt brukar använda oss av en metod som vi kallar för de tre ”V:na”: Vad, Varför och Wow. ”Vad” beskriver själva ”skavet” i form av en utmaning eller ett problem. Något som inte är så optimalt som det skulle kunna vara i en viss kontext eller situation. ”Varför” beskriver anledningen till ”skavet”, orsaken till ett beteende, en situation eller en observation. ”Wow”:et binder ihop detta till en helhet genom att beskriva det på ett sätt som ingen har gjort tidigare och som skapar känslan ”Wow, så är det verkligen”. Ofta handlar ”wow”:et antingen om att beskriva vilka motiv som finns för att ”lösa upp” skavet eller så handlar det om att visualisera idealet – hur någonting borde vara och kännas.

Ett exempel på en kundinsikt

Vi kan ta ett exempel hämtat från min egna verklighet för enkelhetens skull:

Jag har i större delen av mitt vuxna liv försökt att träna kontinuerligt eftersom jag vet att det är bra för mig. Som många andra idrottsliga medelmåttor, har jag otaliga gånger misslyckats med att få träningen till en återkommande vana. Det är samma mönster varje gång oavsett vilken träningsform det är. Först är jag jättepeppad men efter några gånger blir jag besviken för att det inte är så kul som jag hoppats. Då börjar jag skjuta upp träningen, kanske skyller på någon förkylning och så rinner det ut i sanden.

Så här höll det på ända tills jag träffade en personlig tränare som ”såg” mitt ”skav” och lyckades omvända mitt beteende till  att börja träna regelbundet. Det hon egentligen gjorde (men förmodligen är ganska omedveten om) var att hon bemötte mig utifrån en äkta kundinsikt. Hon förstod att jag ville träna och att jag mådde bra av det men att jag behövde komma ifrån att lägga så mycket värderingar av ”roligt” eller ”tråkigt” i det. Istället övertygade hon mig om att jag bara ska behandla träningen precis som ett vanligt jobbmöte – med skillnaden att det är jag och mina muskler som går på möte. Alla andra förväntningar och värderingar skulle jag släppa. Då hände något i mig – det blev ett ”wow”. Mitt skav försvann, mitt problem blev löst! Nu har jag tränat regelbundet i 1,5 år och jag kan till och med tycka att det är riktigt kul, men det är inget jag förväntar mig känna varje gång. Och min PT fick dessutom en lojal kund. För kom ihåg - riktiga kundinsikter är alltid till ömsesidig fördel för båda parter. 

För att sammanfatta, kundinsikten som hon handlade efter var denna:

Jag skulle vilja träna regelbundet men jag kan inte (Vad). Träning är alltid tråkigt efter ett tag och då prioriterar jag annat. (Varför). Genom att släppa förväntningarna på hur det ska kännas att träna kan träning bli en återkommande vana (Wow).

Insikter är kraftfulla om de är rätt formulerade

Bra insikter har kraften att skapa värde, förändra vanor och skapa nya beteenden. Men se upp med alla ”insikter” du möter därute så att du inte misstar dig och utvecklar lösningar som inte är förankrade i dina kunders behov. Så nästa gång du ser ordet insikt, fundera då om det verkligen är en insikt du har framför dig. Eller om det snarare är en bra idé eller intressant information. Allt är nämligen inte guld som glimmar.

Behöver du hjälp för att utveckla era produkter, tjänster eller upplevelser baserat på kundinsikter? Kontakta mig direkt eller läs mer om hur vi på Kantar Sifo jobbar med Insiktsdriven Innovation här.

Prenumerera på vår blogg om innovation och få tips och råd som hjälper dig att utveckla ett attraktivt erbjudande för morgondagens kunder!