Datan för ORVESTO Konsument 2020:2 är helt insamlad under det undantagstillstånd som blivit vardag. Frågan man då självklart ställer sig är, hur har det förändrade läget i samhället påverkat den data vi tittar på? Svaret är att vi ser vissa förändringar som sannolikt kan relateras till den situation som har rådit i samhället sen tidigt i våras men vi ser inte så dramatiska svängningar som många kanske förväntar sig. Frågorna i undersökningen är ofta formulerade för att fånga hur man brukar göra. Tidshorisonten är ofta minst ett år. Det här gör att snabba förändringar inte syns så mycket man kanske skulle kunna tro.  

Tittar vi exempelvis på frågorna kring resvanor syns inga dramatiska förändringar där jämfört med 2019:2. Tittar man däremot på resplaner framåt så ser vi tydliga effekter. Det är framförallt det tänkta charterresandet inom Europa som minskar. Förändringen är ca 30% ner jämfört med 2019:2, men det är fortfarande knappt en av fem som planerar att göra en charterresa inom Europa det närmaste året.  

Andra noteringar i undersökningen är att vi kan se att personer över 60 år blivit avsevärt mer digitala, till exempel handlar de mer på nätet i större utsträckning än tidigare och ringer via appar. Det här kan hänföras både till den övergripande digitaliseringen men den har definitivt fått en skjuts i och med Corona.  

I ORVESTO Konsument ställer vi över 100 olika värderingspåståenden, inom varierande områden. Med hjälp av dessa finns det mycket stora möjligheter att ännu bättre förstå olika målgrupper i samhället genom att analysera värderingar och drivkrafter i SESAME.  

I den senaste undersökningsomgången har några nya värderingspåståenden lagts till. Ett av dessa är ”Jag är beredd att ändra livsstil och vanor för att minska min klimatpåverkan”.  

70 procent Sveriges befolkning instämmer något eller helt och hållet, att de är beredda att ändra livsstil och vanor för att minska min klimatpåverkan. Andelen som instämmer helt och hållet är 28 procent. Andelen är väldigt jämn över samtliga åldersgrupper. 

En annan ny fråga i ORVESTO Konsument är om man är beredd att betala för ”premiumtjänster”. En premiumtjänst kan t.ex. innebära att den är fri från reklam eller att du kan ta del av extra innehåll mot en kostnad. Frågan är ställd: I vilken utsträckning är du beredd att betala för premiumtjänster i följande medier/kanaler? 

• Kvällstidningarnas webbsidor/appar   
• Dagstidningarnas webbsidor/appar  
• Tv-kanalernas streamingtjänster   
• Musiktjänster  
• Podcasts  
• Sociala medier  
• Övriga appar (t.ex. spel, foto etc.)  

Betalningsviljan är störst när det gäller musiktjänster. 36 % anger att de är villiga att betala för premiumtjänster (hög/mycket hög utsträckning). Lägst betalningsvilja ser vi för kvällstidningarnas webbsidor/appar på 2,7 %.  

Undersökningen genomfördes under perioden 1 maj – 31 augusti och totalt deltog 13 842 personer i mätningen.

Andra nya påståenden i undersökningen är: 

• Företag/myndigheter bör ta ett större ansvar för att begränsa klimatförändringarna. 
• Klimatförändringarna oroar mig. 
• Sverige bör lämna EU 

 Frågor som är unika för denna mät-omgång: 

• Resmål i Sverige 
• Synhjälpmedel 
• Energi (Elbolag) 
• Uppvärmning 
• Vin-/Sprit 
• Hushållsnära tjänster 

Nya områden/varumärken som undersökts 2020:2:

Som vanligt utvecklas undersökningen för att följa med i marknadens utveckling och för att på bästa sätt kartlägga nya varumärken och företeelser. 

Ny podd:

• P3 Historia 

Nya radiostationer: 

• Skärgårdsradion Sthlm 
• Pirate Rock 

Nytt Apotek/Hälsokost:

• Holland & Barrett 

Nytt Red
eri: 

• Globetrotter 

Nya varumärken inom vin/sprit (listan med varumärken inom denna kategori uppdateras varje år för att spegla Systembolagets försäljning): 

• Castillo de Gredos Blanco 
• KWV 
• Zumbali Chenin Blanc 
• Il Barone 
• Umbala 
• Dworek Vodka 
• Gilbey’s Special Dry Gin 
• Lord Calvert 

Här hittar du räckviddsutveckling samt räckviddsrapport för ORVESTO Konsument 2020:2

Vill du veta mer? Kontakta oss på: sesamesupport@kantarsifo.com 

Blogginlägget som pdf

Prenumerera på Kantar Sifos medieblogg

Prenumerera på våra inlägg och få statistik och insikter om svenskarnas mediekonsumtion, demografi, intressen, vanor och annat som hjälper dig att förstå din målgrupp. 

Nyligen publicerade Dagens Media en artikel om hur pandemin har utmanat mediechefernas ledarskap. ORVESTO Näringsliv visar att de tycks ha klarat utmaningarna väl. För mediabranschen ser vi en tydlig uppgång när det gäller andelen som helt eller delvis instämmer i att de har stort förtroende för närmaste chefen respektive för företagets ledningsgrupp. Det är något vi glädjande nog även ser på totalnivå, samtidigt som uppgångarna i mediabranschen är högre än för det yrkesverksamma Sverige i snitt (och en av styrkorna med ORVESTO Näringsliv är att vi vet exakt hur det ser ut för sammanlagt 20 olika, specifika branscher).

Det är inte bara chefen och ledningsgruppen som personer i mediabranschen vill ge beröm till, utan även kollegorna. Så många som åtta av tio anser att kollegorna är högt engagerade i sitt arbete, en ökning med 2,2 procentenheter sedan förra mätningen. Även i detta fall är trenden densamma på totalnivå, men ökningen för just mediabranschen är högre än för hela undersökningen totalt.

Viktigt att uppmärksamma är att årets nivåer är de högsta vi sett sedan vi introducerade frågorna 2016, på totalnivå och för mediabranschen bland annat.

Omställningen som vi tvingats till under våren har onekligen påverkat oss alla, men all förändring är naturligtvis inte till det sämre. Några av de många sakerna vi vet om de yrkesverksamma svenskarna är hur många (och vilka) som har svårt att få tiden att räcka till, och hur många (och igen, vilka) som har en så pass stressig livsstil att de inte hinner ta hand om sig själva.

Under 2010-talet har den första gruppen oroväckande nog legat väl över 70%, men för första gången i år ser vi en skarp nedgång. Samma mönster, om än på lägre nivåer, gäller för dem som upplever att den stressiga livsstilen medför att de inte kan ta väl hand om sig själva. Vi ser med spänning fram emot 2021 års resultat, då vi kommer att kunna se om effekterna är bestående, vilket vi förstås hoppas.

Hur mediekonsumtionen har förändrats under våren är ett ämne som har diskuterats flitigt inom mediebranschen och som även vi på Kantar Sifo har uppmärksammat i sammanställningarna av våra undersökningar de senaste månaderna. 

I årets ORVESTO Näringsliv ser vi flera intressanta förändringar kopplat till detta. Den mest tydliga och kanske självklara förändringen är att andelen som tar del av nyheter på såväl veckobasis som dagligdags har ökat. Här sticker såväl TV och radio som sociala medier, gratistidningar och nyhetssajter ut – det är där vi ser den största förändringen.

Vi ser även en ökning, jämfört med de tre senaste åren, när det kommer till hur många som tar del av riks- respektive lokala nyheter online. Årets resultat hamnar över tidigare toppåret 2017, som också hade högre noteringar sannolikt till följd av terrorattacken på Drottninggatan. Ökningen för nyhetssajter är just något även vårens ORVESTO Internet-mätningar visar.

Utöver ökningen för digitala nyhetsmedier syns överlag ett ökat digitalt beteende i undersökningen. Användandet av meddelandetjänster (t.ex. Messenger och Whatsapp) samt att ringa via app el. program har fått ett uppsving, liksom ett mer frekvent användande av sociala medier. Sannolikt en konsekvens av att många arbetar hemifrån parallellt som flera företag har digitaliserat hela eller delar av sin verksamhet – vi kopplar upp oss istället för att som tidigare exempelvis utgå från kontor och mötas IRL. Även begränsade möjligheter att träffas och hålla kontakten med människor i vår omgivning påverkar.

Undersökningen innehåller en mängd frågor kopplat till arbetsmarknaden och människors yrkesutövande i Sverige. Förutom bransch, befattning och ledningsställning, vet vi bl.a. vilka som fattar beslut och inom vilka områden, vad som är viktigt att tänka på som arbetsgivare, vilken relation medlemmar har till (och med) sitt fackförbund, vilka informationskanaler som används i tjänsten och mycket mer. Variablerna som ingår i undersökningen kan kombineras för att skapa relevanta målgrupper och spännande analyser.

Exempel på intressanta områden som ORVESTO Näringsliv kan belysa är:

• Analyser av chefer och deras mediebeteende.
• Beslutsinflytande. Vilka är de som har beslutsinflytande inom olika områden? Vilka medier tar de del av? Hur fattar de sina beslut? (Om detta återkommer vi till lite längre fram, håll utkik!)
• Vad är viktigt när man söker arbete? Hur ska du som arbetsgivare marknadsföra dig och vad ska du tänka på för att attrahera rätt personer till ditt företag?
• Hur ser medlemmarnas relation ut till det egna fackförbundet? Vilket förtroende har de för det och hur ser de på sitt framtida medlemskap?

Årets undersökningen genomfördes under perioden 17 mars – 25 maj 2020. Totalt deltog 14 744 personer. Dessa representerar en population av drygt 4,8 miljoner människor i åldrarna 21–65 år med en taxerad årsinkomst på minst 100 000 kr. Samtliga respondenter har fått välja att svara på undersökningen postalt eller digitalt. Urvalet görs slumpmässigt ur befolkningsregistret

Om du har funderingar kring data i ORVESTO Näringsliv 2020 och hur den ska tolkas eller användas, hör gärna av dig till oss.

Årets ORVESTO Junior 2020 med färsk statistik om ungas medievanor är lanserad. Undersökningen innehåller insikter och statistik om barn och ungdomars relation till medier och digitalisering, om hur barnen konsumerar media på olika plattformar, digitala aktiviteter, tidsåtgång för mediekonsumtion, påståenden om inställning till reklam, sociala medier med mera. Mer information om hur undersökningen genomförs samt nyheter i basen 2020 hittar du längre ner i nyhetsbrevet. Nedan kan du läsa om några insikter från årets undersökning.

Det mesta som är viktigt i barnens liv idag, till exempel vänner, underhållning eller olika intressen, ryms numera i en skärm och finns bara några knapptryck bort. Den digitala världen är en naturlig del av barnens vardag där i princip alla barn är uppkopplade större delen av dagen. Det här gör också att mediebeteendet blir svårare att fånga in och ställer högre krav på våra undersökningar, då barnen ofta inte ens reflekterar över hur konsumtion av olika medier går till. Det finns helt enkelt inget ”online” eller ”offline” i barnens värld.

På frågan om man skulle klara sig helt utan sociala medier svarar endast 26 % (av barn som dagligen använder sociala medier), ja på den frågan.

Barnen spenderar en stor del av dagen online och en stor del av tiden spenderas på sociala medier. Ungefär 70 % av barnen lägger minst en minut eller mer tid på sociala medier varje dag, trots att större delen av målgruppen på många plattformar inte tillåts att ha egna profiler/konton (p g a åldern). Bland 13–15 åringarna ligger samma siffra av förklarliga skäl högre, 93 % av dessa barn spenderar minst en minut per dag på sociala medier. 

I genomsnitt lägger de barnen som är aktiva på sociala medier 75 minuter per dag, vilket dock inte är någon markant förändring i jämförelse med förra årets mätning. Tonåringarna lägger ungefär ytterligare 20 minuter i snitt per dag, dvs närmare 1,5 h per dag.

Populära aktiviteter på sociala medier då? Av de barn som är aktiva på sociala medier säger 65 % att de lägger ut bilder, filmer eller kommenterar, 41 % livestreamar/tittar på livestreaming och 50 % ”checkar in” minst en gång i månaden.

Jämför man den tiden som läggs på sociala medier med tidsåtgång på läxläsning, lägger barnen i snitt 42 minuter per dag på skolarbetet. 1 av 3 barn anser att de lägger för mycket tid på sociala medier och ungefär 1 av 5 tycker att de lägger för lite tid på läxläsning. Jämfört med förra året och året innan, är det betydligt fler som i år tycker att de lägger för mycket tid på sociala medier (förra året 1 av 5). Uppfattad tid för läxläsning är ganska oförändrat.

1. YouTube
2. Snapchat
3. TikTok

YouTube står således kvar som obesegrad vinnare på listan över barnens mest populära sociala plattform sedan flera år tillbaka. På andra plats på topplistan över barnens mest omtyckta sociala plattformar kommer inte helt överraskande ytterligare en foto-/multimediaplattform; Snapchat, som 55 % av alla 7–15 åringar använder. TikTok kommer tätt efter.

Intresset för YouTube vet vi är generellt stort i hela barnmålgruppen där 86 % har YouTube som ett av sina största intressen. YouTube hamnar på plats 5 efter intressena ”Träffa kompisar”, ”Titta på film”, ”Resa” och ”Lyssna på musik” när vi frågar barnen om ca 50 olika intressen. I åldersgruppen 13–15 år är YouTube det tredje största intresset, före att resa, sporta och se på serier. Vi kan återigen konstatera att YouTube år 2020 behåller platsen som den största nöjeshubben i barnens värld.

93 % av alla barn mellan 7 - 15 år är inne på YouTube minst en gång i veckan och, i åldersgruppen 13–15 år, är i princip alla på YouTube minst en gång i veckan.  I år mäter vi även YouTube Kids i undersökningen (som riktas till barn under 13), en kanal där ca 20 % av de yngsta, 7–9 åringarna, besöker varje vecka. Hela 63 % säger att de aktivt följer/prenumererar på minst en kanal på YouTube, vilket har legat stabilt sedan förra året. 

Men det handlar inte bara om att följa andra YouTube-kanaler, utan också om att synas själv. 22 % av barnen mellan 10 - 15 år har en egen YouTube-kanal, vilket är en ökning med nästan 40 % sedan förra årets undersökning. Pojkar är mer än dubbelt så aktiva på YouTube än vad flickorna är, och har även i mycket större utsträckning en egen YouTube-kanal, hela 32 % av 10–15 åringarna. Antagligen beror det på att kontona är kopplade till dataspelande.

TikTok visar sig omåttligt populär i årets mätning och tilltalar hela 54 % av svenska barn mellan 7 - 15 år varje vecka, vilket är en dramatisk ökning sedan förra året då 27 % av barnen använde appen.

Allra störst är appen i målgruppen 13–15 år där närmare 7 av 10 barn i åldern 13–15 år säger att de använder TikTok veckovis.

Flickor är betydligt mer aktiva på TikTok än pojkarna då hela 67 % av flickorna använder TikTok veckovis jämfört med 42 % för pojkarna. I målgruppen flickor 13–15 år ligger siffran på strax över 80 % just nu veckovis.

Det stora och ökande intresset gör att TikTok rankas som topp 4 över de populäraste sociala medierna för barnen i år, och topp 3 om vi tittar i målgruppen 7–9 år.

TikTok har även vuxit sig populär i äldre åldersgrupper, vilket vi kan se i undersökningen ORVESTO Konsument där appen också mäts.  Dock går TikToks framfart i äldre målgrupper fortfarande i långsam takt. Den senaste ORVESTO Konsumentundersökningen visar att 6 % av genomsnittssvensken har någon gång använt TikTok. Men i målgruppen 16–29 åringar där intresset är som störst har 20 % testat TikTok och de flesta av dessa använder appen veckovis eller oftare. Personer över 30 år har än så länge inte hittat till TikTok, i någon större utsträckning.

33 % av barnen säger att de tycker om att få tips och inspiration från influencers på sociala medier som YouTube och Instagram. Vi ser inga större skillnader i de olika åldersmålgrupperna här och anmärkningsvärt är det att även de yngsta barnen (7–9 år) tycker om att få tips.

28 % av barnen säger att de brukar söka vidare online på saker/produkter/tjänster man hört talas om i sociala medier. I tonårsmålgruppen är samma siffra ännu högre; 36 %.

Däremot är det bara ett fåtal barn som verkar gilla traditionell reklam. Bara ett mindre antal procent av barnen är positivt inställda till traditionell reklam i sociala medier.

ORVESTO Junior undersöker barns medie- och konsumtionsvanor och riktar sig till barn i åldern 7–15 år. Undersökningen görs årligen av Kantar Sifo och inkluderar i år ca 1800 intervjuer. Vi frågar barnen om bland annat läsning av tidning och böcker, tv-tittande, radiolyssnande och användning av digitala medier. Vi ställer även frågor som rör intressen, matvanor, aktiviteter, reklam och påverkan på föräldrarna. Precis som i alla våra andra ORVESTO-undersökningar kan du korsköra alla målgrupper mot frågor i Sesame. T.ex. kan man ta reda på vilka värderingar och uppfattningar skiljer sig i olika åldersgrupper och mycket mer.

Kontakta mig eller någon av mina kollegor på sesamesupport@kantarsifo.com om du vill veta mer.

Blogginlägget som pdf hittar du här

Det är inte ovanligt att vi får frågor som lyder ungefär så här – ”Vi vill veta hur de som inte alls ser på linjär-TV ser ut”. Vi försöker då förklara att det är lite mer komplext än så. Det är relativt få som ändrat sina vanor helt och hållet och många ligger någonstans i en pågående transformation.

Om vi tittar på hur svenska folket beskriver sitt eget TV tittande så ser vi en bild som ser ut på detta sätt. Den procentuellt största gruppen är de som fortfarande tittar mest på vanlig TV. Den största andelen av befolkningen ”lutar” fortfarande åt vanlig linjär-TV.

11,2 % onåbara med linjär-TV

Enligt samma logik innebär det att knappt 35 % av befolkningen ”lutar” åt olika strömmade/on demand tjänster. Och ungefär 11 % av befolkningen är onåbar via traditionella linjära kanaler.

Du är inte målgruppen

Tittar vi på Media/Reklambranschen så ser vi att vårt beteende skiljer sig relativt kraftigt från genomsnittssvensken. Knappt 55 % lutar åt strömmande tjänster och det innebär en 49 procentig överrepresentation jämfört med vanliga svenskar. I vanlig ordning gäller med andra ord att inte göra den mänskliga tankevurpan att du själv är representativ för din målgrupp.

Generation X – den ambivalenta generationen

Om vi studerar hur olika generationer föredrar att ta del av rörlig bild så ser vi att det i mångt och mycket är en generationsfråga. Den stora ironin är att det är i Generation X – vilken råkar vara hemvist för drygt 50 % av de svenska marknadscheferna – som ambivalensen är mest uttalad. Om man är äldre så har man valt och man väljer linjär-TV. Om man är yngre så är man normalt mer on demand styrd.

Millennials – Prime time beteende i en on demand värld

Tittar vi på data ur ORVESTO Day In Life så kan vi studera exempelvis Millennials konsumtion av rörlig bild. I detta exempel som visar en genomsnittlig dag så ser vi hur You Tube dominerar konsumtionen av rörlig bild på dagtid.

Därefter tar betalda playtjänster (ex; HBO, Netflix, Viaplay etc.) och ”vanlig” TV över och lägger sig på liknande nivåer.

På något märkligt sätt kan man alltså säga att även om Millennials ofta skiftat till ett on demand beteende så är det on demand tittandet precis lika prime time styrt som tidigare.

För de som förstår att människor förändras långsammare än tekniska plattformar är det kanske inte helt oväntat.

Konsumentinsikt och skicklig medieplanering

Allt som allt så är det tydligt att för att TV nätverken ska kunna svara på lockropen från heldigitala strömmande konkurrenter måste man ägna mycket tid (vilket man självklart gör) och kraft på att förstå exakt vad konsumenternas drivkrafter för On demand tittande är. Ibland kan man tänka att för mycket fokus legat på att förstå teknik och tekniska plattformar när det i själva verket är mänskliga drivkrafter man borde ha analyserat.

Det är också tydligt att kraven på Medierådgivare att kryssa de svårnavigerade haven i en digital transformation har ökat mångfalt. Att hitta rätt mediemix har aldrig varit viktigare samtidigt som det aldrig varit svårare.

I detta exempel har data ur ORVESTO Konsument 2018:2 och ORVESTO Day In Life 2018 analyserats. Totalt ca 15 000 intervjuer med svenska konsumenter – skapade för att bättre förstå mänskliga drivkrafter och mediekonsumtion.

Hela blogginlägget som PDF hittar du här

För några år sedan ledde jag en workshop där vi bland annat analyserade konsumenters användande av olika medier under en dag. Efter ett tag kom vi till rörlig bild och vi studerade playtjänster och strömmad video relativt linjär TV.

Jag visade att trots att vi då nästan uteslutande pratade om On Demand TV så var det fortfarande en försvinnande liten del av den dagliga konsumtionen.

En ung medierådgivare opponerar sig då och säger att det här tror hon är fel. ”Ingen konsumerar linjär TV längre”.

Jag känner mig i det läget lite som Hans Rosling när han läxar upp en dansk reporter med orden ”Men det är ju fel…”. Jag kommer ihåg det som att jag var lite mer diplomatisk och försökte förklara att en medierådgivares arbete måste väl ändå vara att planera (köpa media) efter var marknaden är idag baserad på transparent data medan man samtidigt söker planera (dvs förstå och dra slutsatser) för var marknaden kommer att vara imorgon. Men att köpa medieutrymme idag utefter var marknaden är imorgon är för att citera Hans Rosling ”fel”.

Otaliga är också de exempel då vi hör människor i beslutsfattande ställning svepande formulera  sig som ”ingen läser längre”, ”alla unga har lämnatFacebook”, ”TV är död” och så vidare i all oändlighet.

Dilemmat är att bias (fördom, förutfattade meningar) är ett naturligt sätt för oss att navigera i en komplex värld som helt enkelt innehåller för mycket data och information som måste processas under begränsad tid.

För att spara tid generaliserar vi eller söker information som bekräftar våra tidigare åsikter. Vi går helt enkelt från att vara data- och insiktsdrivna till att ägna oss åt anekdotbaserat beslutsfattande. Man kan argumentera för att det i sig kanske är en vettig strategi då det nu visat sig att hela land kan styras med hjälp av anekdoter och svepande generaliseringar (bad hombres, nasty women etc.) men jag tror personligen inte att det är ett sätt att på sikt styra vare sig ett land eller en marknadsavdelning. 

Anekdotbaserade beslut leder till felaktiga beslut även i kommunikationsbranschen – detta har man på många håll förstått. För lite sedan träffade jag Belinda Beeftink från IPA (ungefär Sveriges Annonsörer I UK). Hon presenterade en undersökning som de gjort tillsammans med Newsworks. IPA genomför en undersökning som heter Touchpoints (enkelt sammanfattad så skulle man kunna säga att det är en kombination av ORVESTO och Day In Life data). Bland annat låter man då engelska konsumenter kontinuerligt fylla i en digital dagbok på sina mobiler avseende vad de gör och vilka medier de konsumerar.

De rekryterade i sitt experiment 30 unga medierådgivare och ett antal ”höga mediebyråchefer” och sedan lät de dessa svara på samma undersökningar som konsumenter. Skillnaden i resultat jämfört med resten av Storbritannien var monumental. Hypotesen som framfördes var givetvis att detta påverkade mediarådgivarnas rekommendationer kring vilka medieslag de senare kom att rekommendera.

I Sverige kan vi självklart göra samma jämförelser och vi ser till exempel att vi i marknadskommunikationsbranschen på veckonivå:

• Använder Pinterest och Linked In och lyssnar på poddar ca 2 gånger mer än andra svenskar.
• Använder bloggar/recensionssajter för att utvärdera erbjudanden ca 1,5 gånger mer än andra svenskar.
• Tackat nej till DR eller använder ad blocker ungefär 1,5 gång mer än vanliga svenskar (ärligt talat hur korkat är detta?)

Detta är naturligtvis bara några axplock och självklart är definitionen på professionalitet att vi klarar av att stå utanför oss själva och utvärderar vår målgrupp utifrån hur den verkligen är och inte utifrån hur vi med vår egen begränsade bandvidd uppfattar den.

Använd data, gärna transparent data, analysera och skapa insikter som gör skillnad. Vi är människor och människor generaliserar. Vi måste hjälpa varandra att ifrågasätta oss själva när vi kommer med svepande generaliseringar för att spara tid. Hur vet vi detta? Vet vi detta på riktigt?

Men vad gör vi om vi inte har data? Vi drabbas inte av handlingsförlamning. Data är ett stöd för beslutsfattande men inte alltid en förutsättning. Definitionen på professionalitet är naturligtvis att
använda data när man kan och har data men när man inte har data så utgår man ifrån sin kunskap och erfarenhet och tar beslut utifrån det. Svårare än så ska det inte vara.

Det är otvetydigt att mediebranschens nya kungar är distributörerna och inte innehållskreatörerna.När ungdomar idag säger att de vill “bli något inom media” så är det idag inte osannolikt att de framgångsrikaste av dem endera kommer att gräva fiberkabel eller så pluggar de på KTH för att öka den digitala bandbredden, eller liknande.

Svenska hushåll lägger i snitt 15 492 kronor per år på mediekostnader
Kostnaderna för de rena distributionsprodukterna mobiltelefoni och internetuppkoppling står nu för 56 % av hushållens mediekostnad. Men även om distributörerna just nu är den nya tidens Rockefellers så är deras ökning sett över fyra år relativt blygsam. Internet (fast) ökar med 5 % och mobiltelefoni ökar med 6 %.

”Tre korv och en streamad film, tack”
Om ett svenskt hushåll lade sina medie- och matpengar i en hög så skulle ungefär var fjärde krona hamna i mediebudgeten. När de svenska hushållens mediekostnader nu når nya toppnivåer så spår vi att de ökande distributionskostnaderna kommer att sätta ytterligare press på de traditionella innehållsleverantörernas premiumsatsningar.

Streamingtjänster exploderar – Rörlig bild upp 38 %
Samtidigt exploderar streamingtjänsterna och rörlig bild ökar med 38 % från 2015. Strömmande musiktjänster ökar under samma period med 24 %. Det är inte vågat att tro att dessa ökade kostnader kommer att leda till att svångremmen dras åt ytterligare några hål för de traditionella medierna. Konsumenter tenderar till att försöka se på mediekostnader som ett nollsummespel där förvisso summan kontinuerligt ökar något men detta gäller bara till en viss nivå. 
 

De tryckta medierna befinner sig i en ekonomisk rävsax
Den redaktionella prenumerationsintäkten har fallit med 23 % sedan 2011. Kvällspressen har på samma sätt halverat sin redaktionsintäkt medan magasinen klarat sig bäst med en nergång på 22 %. Dilemmat för dessa är att även om den digitala transformationen i och med de digitala satsningarna i många fall stärkt det totala antalet konsumenter av de tryckta medierna så går fortfarande inte affärsmodellen i de flesta fall ihop. I det tryckta fallet är den redaktionella intäkten betydligt större än den motsvarande i den digitala världen och detsamma gäller annonsintäkten.

Det är inte omöjligt att det rent beteendemässigt är så enkelt att konsumenter helt enkelt lägger så relativt mycket på de digitala distributionskostnaderna att de ser ytterligare innehållskostnader som oacceptabla. Innehållsleverantörerna har helt enkelt blivit rånade av distributörerna.

Men å andra sida är dilemmat för distributionsbolagen att om det inte finns kvalitetsinnehåll att tillgå så kommer även distributionskostnaderna att minska sin framtida attraktivitet.

Så frågan är: när köper den första svenska distributören ett krisande legacy media bolag?