Exempel på en visuell kod för produkter och förpackningar där något vitt täcker något svart, vilket symboliserar ren och fläckfri utsida, med en inre, potentiellt farlig, komplexitet. Koden har använts flitigt sedan Stanley Kubricks ”2001 – Ett rymdäventyr” (1968).

Oavsett om du är varumärkesstrateg, produktutvecklare, förpackningsspecialist, kommunikatör eller kreatör är det viktigt att du gör en kartläggning över vilka koder och myter din produkt (eller tjänst) vill förknippas med. Vare sig du jobbar med craft beer, vegofärs eller jordgubbsyoghurt så behöver du förhålla dig till dess sammanhang, dess produktkategori, men också närliggande koder.

När vi väljer en förpackning använder vi alla våra sinnen, och alla ingredienser i förpackningar har betydelse för vår förväntan på produkten. Tyngden, texturen, färgen, materialvalet, symboliken i typsnitt och textuellt innehåll, funktionen, allt detta bör samspela och stödja samma tydliga berättelse. Vi använder koder, vilket kan beskrivas som ett kollektivt värdesystem som vi tillsammans upprätthåller och utvecklar. Rosa pasteller gör att vi förväntar oss, och också upplever, en smak som är sötare. Samma sak gäller för rundade former. Vassa former kan signalera spetsig, skarp smak. En grov textur får dig att uppleva en mer bitter smak. Anledningen till dessa upplevelser stöds inte bara i semiotisk forskning, utan även i användarstudier (Charles Spence, Professor of Experimental Psychology, Oxford University). Vi använder ofta glada pastellfärger för kommunikation till barn, inom allt från förpackningar till populärkultur och inredning. Här finns konnotationer och konnotationskedjor som berättar hur en produkt klädd i glada pasteller kommer att smaka.

Du signalerar även en textur och konsistens hos produkten genom valet av former, grafik och foton. Optimalt är ju om alla varumärken har en ärlig kommunikation med slutkunden, där förpackning och all kommunikation kring varumärket avspeglar och lyfter upplevelsen. Om du har en dissonans i signalerad upplevelse och faktiskt upplevelse, orsakar du en besvikelse hos konsumenten och missar dessutom en mängd potentiella kunder som faktiskt skulle uppskattat upplevelsen om det inte vore för signalerna på förpackningen.

Exempel på hur olika porträtt av bär kan förmedla olika emotionella karaktärer, och därmed olika smakupplevelser.

Vi använder ofta NeedScope-modellen för att förklara tydlighet och otydlighet i kommunikation, såsom förpackningar. NeedScope utgår från att vi alla har olika emotionella behov när vi gör våra val i hyllan, och tar de snabba besluten med ”system 1” i hjärnan som agerar på implicit symbolspråk. Våra behov växlar beroende på vilket typ av val vi ska göra, påverkat av sinnesstämning, sällskap, tid på dygnet, tid i livet och så vidare. Det är viktigt att du som varumärkesägare vet hur behoven ser ut kring din produkt, och gör en strategi för hur ni ska förhålla er till kundernas behovslägen och det konkurrerande utbudet. Ofta möter vi varumärken som har en lång lista värderingar som förpackningen ska uttrycka, vissa kan till och med motarbeta varandra. Här gäller det att både välja en fokuserad mängd värden, och formulera på vilket sätt förpackningen ska uttrycka dessa. Modern – på vilket sätt? Klassisk – på vilket sätt? Hög kvalitet – på vilket sätt? På så vis skapar ni både en tydligare brief till kreatörer, men också en mer konsekvent och trovärdig förpackningsutveckling. Alla delar i förpackningen, och alla delar i varumärkets kommunicerade identitet, är att betrakta som ingredienser som tillsammans bygger en helhet – en smak.

Du kan stärka upplevelsen av din produkt genom att kartlägga de koder som din produkt vill förknippas med och få dem att samverka i din förpackning. Om du skapar enighet mellan den upplevelse som din förpackning signalerar och den faktiska upplevelsen av din produkt kan du dessutom öka kundlojalitet och försäljning.

Varumärkesägare måste veta hur de känslomässigt styrda behoven kring sin produkt ser ut, och göra en strategi för hur de ska förhålla sig till behoven och det konkurrerande utbudet.

Alla delar i förpackningen, och alla delar i varumärkets kommunicerade identitet, är att betrakta som ingredienser som tillsammans bygger en helhet – en smak.

Vill du veta mer om vad era förpackningar signalerar? Välkommen att höra av dig till mig, Karin Sandelin!

Prenumerera på Kantar Sifos blogginlägg om Varumärke & Kommunikation och få ett mail av oss till din e-post när det finns nya blogginlägg.

Redan från barnsben får vi se rätt så ensidiga bilder av hur det är att åldras. De ger oss föreställningar om hur det är att bli äldre – som byggs på och förstärks genom åren. Det påverkar också hur vi umgås med äldre och hur vi umgås med varandra. Den negativa bilden av åldrande gör att många upplever en rädsla för att bli äldre, vilket i sin tur gör att rädslan för ohälsa blir en självuppfyllande profetia.

Om vi får se positiva bilder av friska äldre visar forskning att vi äter mer balanserat, motionerar mer, fungerar bättre fysiskt, slutar röka och dricker mindre alkohol. Så viktig är representationen i bilder! Men trots att åldersgruppen 60+ är störst (25 procent), syns de minst i media (4 procent äldre kvinnor och 6 procent äldre män). Utrymmet för mångsidiga porträtt har varit alltför litet helt enkelt.

Hur ska vi då tänka när vi väljer bilder? I medierna syns kvinnor mellan 15–44 år mest. Männen är också mest representerade i de åldersspannen, men vi ser fler män än kvinnor i åldern 45–59 år. För en mer mångsidig, icke-stereotyp representation av människor, tänk på dessa fem råd som vi tagit fram i samarbete med Johnér bildbyrå:

☞ Använd mer porträtt av människor som är 45+, och särskilt de som är 60+.

☞ Ämnet behöver inte vara ”åldrande” bara för att du väljer att bildsätta det med en äldre person. Kanske står du istället ut från bruset och får oss att tänka till? Ju fler vi är som använder icke-stereotypa bilder, desto större kreativ frihet får vi i våra bildval.

☞ Ofta porträtteras ”äldre” som ”väldigt gamla” med böjda ryggar, passiv hållning, bortvänt kroppsspråk och introverta blickar. Utmana den stereotypen genom att visa människor som är 60+ med lika mångsidiga sidor som yngre.

☞ Fundera på hur ingredienserna i din bild förhåller sig till sammanhanget. Vad signalerar platsen, inredningen och de andra människorna i bilden? Vi ser väldigt ofta äldre tillsammans med sina barnbarn – och det är ju inget konstigt med det. Men kanske umgås vi ännu mer i andra konstellationer? Och på andra platser?

☞ Tänk också på autenticiteten i bilden. Alla bilder behöver inte föreställa den mest idylliska platsen i det mest idylliska vädret under den mest idylliska årstiden. Kanske blir ditt budskap mer relevant i ett vanligt, vardagligt sammanhang?

Vill du se över er bildkommunikation och hur ni använder bilder som bygger ert varumärke med emotionalitet, autenticitet och trovärdighet? Hör av dig till mig, Karin Sandelin, så berättar jag mer.

Du kan även prenumerera på Kantar Sifos blogginlägg om Varumärke & Kommunikation och få ett mail av oss till din e-post när det finns nya blogginlägg att läsa på vår webbplats.

Tillsammans med Johnér Bildbyrå har vi tittat närmare på vilka olika signaler och stämningar några olika färger i bild förmedlar. Läs vidare och bli en bättre bildkommunikatör med oss!

Har du bråttom? Då kan du kolla på den här filmen istället.

BRUN – jordnära, dunkel och som från en annan tid
Bruna färgtoner påminner oss om den stabila och lugna naturen med vältrampade skogsstigar, mjuk sand och tunga trädstammar. Brunt skapar därmed ett jordnära och stillsamt uttryck i din bild. Det är också en hud- och pälsnära färg och förmedlar därför mjuka värden som närhet, trygghet och omtanke.

Den bruna färgen berättar också något om tid. Många material blir brunare med tiden av solblekning eller avmattning. Torkade ytor blir dova och dunkla. Våra tidigaste fotografier togs med sepia – en brun kontrastfärg mot vitt istället för svart. Fotografier i brun färgton får därför lätt ett nostalgiskt och retrospektivt uttryck. Sjuttiotalets färgtrender spär på och vi associerar lätt brun textil och inredning till en svunnen tid. Med hipstertrenden fick den bruna färgen ett uppsving. Som en flirt med vår barndom, en förankring i den autentiska naturen eller som en dunkel nordic noir-atmosfär som kontrast till alla bjärta färger som ropar på vår uppmärksamhet i vår vardag, både i våra fysiska och digitala miljöer.

Vill du skapa ett budskap med en förankrad stämning – stabil och jordnära? Då ska du välja den bruna färgen. Undvik den när du vill visa framåtblickande och pigg nyfikenhet.

RÖD – pulshöjare och förförisk bärare av emotionalitet
Den röda färgen är vad vi kallar en signalfärg och till skillnad från brunt skiljer sig rött från de flesta av naturens färger och höjer vår puls. Röd färg signalerar ofta fara och något som du bör uppmärksamma genast, både när den indikerar ”värme” som den röda spisplattan eller det glödande kolet, eller när vi människor valt att använda den för att säga: ”Stopp, titta hit!”, som med det röda trafikljuset eller REA-skyltarna.

Rött är även starkt förknippat med intensiva känslor som kärlek, passion och vrede. Vi ger röda rosor och målar röda hjärtan till de vi uppvaktar, pratar om röda kläder och accessoarer som sensuella, vågade och karismatiska. Den intensiva solnedgången, de förföriska röda textilierna och de flammande höstlöven ger sällan ett diskret och neutralt uttryck. Och den kontrastrika färgkombinationen rött-svart-vitt är revolutionens färgkod. Allt detta gör att fotografier med röda färgtoner ofta bär en stark känsla av emotionalitet. Med röda färgtoner skapar du en bild full av smak – stark, fyllig eller fruktig.

Vill du vara rebell eller sensuell? Då ska du välja den röda färgen i ditt budskap. Undvik den när du vill visa neutral behärskning och stillsamt lugn.

ORANGE – sportig och alert förstärkare av optimistiska värden
Orange är en mångsidig färg – energisk och sportig. Den förknippas med många optimistiska värden genom sin skarpa värme. Kanske är det därför orange har blivit alltmer närvarande inom politiken under tvåtusentalet där vi har sett den förekomma i exempelvis Orangea revolutionen i Ukraina år 2004–2005, och i Alliansens och Moderaternas uppdaterade färgidentiteter några år senare.

Nu ser vi mycket kommunikation inom B2B och offentlig sektor som använder orange strategiskt. Den har blivit en effektiv färg för att skapa mer varma och alerta bilder i den i övrigt ganska svala blå-grå kommunikationen. Den är extra effektiv tillsammans med rundade former som apelsinskivor, blommor och bollar, eftersom sådana former ytterligare förstärker den varma och optimistiska solmetaforiken. Vi ser även orange vara en allt vanligare färgton på Instagram i användning av olika filter, vilket sprider en behaglig känsla av framtidshopp.

Vill du skapa ett budskap som signalerar energi, aktivitet och en värme som solen? Då ska du välja orange. Undvik orange när du vill ha ett exklusivt och sofistikerat uttryck. Men! Du kan vara ett undantag, som varumärket Hermés i sin självsäkra användning av orange på sina lyxiga produkter och paket.

BLÅ – drömsk dyrgrip och statusbärare
Den blå färgen har en spännande historik som än idag påverkar vår uppfattning av färgen. Den var långt tillbaka en väldigt dyr färg att framställa inom konstmåleriet, dyrare än guld. Det innebar att enbart de mest förnämsta hade råd att porträtteras i blått och därmed blev blått ett sätt att visa status. Exempelvis Jungfru Maria, “den mest upphöjda”, fick den blå färgen som symbolfärg i sina porträtteringar inom konsten. Så småningom lyckades industrin framställa blå färg och den blev vanlig i bland annat allmogemåleriet, men dess signaler om status och makt kvarstår. Idag är blå en väletablerad färg för uniformer och inom “Corporate kommunikation” för att signalera något som inte kan bestridas – kontrollerat, rationellt och auktoritärt.

Blått fungerar även som en metafor för den klara himlen, den oändliga rymden och det stora havet. De är delar av naturen som är vidsträckta och därmed signalerar något som är svårt att fånga och greppa. Blått blir på så sätt ofta närvarande i dina kontemplativa stunder när du drömskt blickar ut över det stora blå och en lugn känslostämning infinner sig.

Är du ute efter ett distanserat och tankfullt budskap med rationell och ordnad status? Storslaget på ett poetiskt vis? Då ska du använda den blå färgen. Undvik den när du vill visa att du är närvarande i nuet – samtida och handlingskraftig.

VIT – sofistikerad romantiker i ett paket av lyx
I Norden har vi en speciell relation till den vita färgen, vilken manifesterar sig i trender som “Nordisk romantik” och “Stockholmsvitt”. Den vita färgen signalerar en form av perfektion, för vilken yta förblir vit i längden? Det gör också att färgen associeras med oskuld och renhet – som i den vita brudklänningen, den rena nysnön, det nytvättade lakanet eller det kliniska laboratoriet.

Den vita nordiska romantiken förstärks ofta av ljusa träslag, kallt dagsljus och minimalistiska motiv. Det visar i sin tur en medveten, sofistikerad och förfinad karaktär. Att klä sig i vitt eller att inreda sitt hem med mycket vitt signalerar lätt detta, men också möjligheter i form av en vit grund att skapa från – likt en “carte blanche”. Genom att våga låta den vita ytan dominera visar du på något som ofta är förknippat med lyx och premium.

Vill du skapa ett effektfullt, självsäkert och medvetet budskap som bär en nästan övernaturlig perfektion? Då ska du välja den vita färgen. Undvik alltför mycket vitt i dina bilder om du vill uttrycka värme och medmänsklighet, det blir ofta svårt i den städade kylan som vitt signalerar.

Idag har det blivit väldigt viktigt för både företag och organisationer att signalera autenticitet. 86% av konsumenterna (90% bland millennials) säger att autenticitet är viktigt när de väljer varumärken att gilla och stödja enligt en studie av Stackla. En effektiv väg dit är att använda jordnära, till synes naturliga färger med naturnära referenser. Kom ihåg att jobba medvetet med ditt färgval i bild för att förstärka ditt budskap! Vill du veta mer om hur dina färgval påverkar upplevelsen av ditt varumärke? Hör av dig.

Så hur bör man tänka?

Bemötandet kan vara helt avgörande för hur vi som besökare relaterar till varumärket. När representant och miljö harmoniserar med övriga kommunikativa delar i varumärkets helhet, finns stor potential att skapa lojalitet och långvariga relationer mellan individ och varumärke.

För en myndighet eller bank som ämnar stå för säkerhet, noggrannhet och kontroll blir det ofta viktigt att inte uppfattas som utmanande, insmickrande eller konfronterande. Här handlar det snarare om att vara saklig och informativ. Att vara beredd på olika typer av frågor, välkomna med vänlighet, respekt och distans genom språkbruk, struktur och form. Ta ögonkontakt och ge fasta handslag snarare än att vara personlig med kroppskontakt eller allt för förbipasserande artig. Att hitta balans mellan för korta svar eller för mycket entusiasm och förklaring. 

Digitala möten ersätter inte mänskliga

Även om vi allt oftare stöter på det digitala bemötandet i kontakt med företag, så är det mänskliga mötet fortfarande högst aktuellt. När det mötet inte stämmer överens med övrig kommunikation kan skon börja klämma.

Stiger vi in på en hårsalong som tilltalar rebellen inom oss i miljö, med mörka lokaler, rocklegender på väggarna och Jimi Hendrix i högtalarna är det lätt att bli besviken om personalen beter sig artigt korrekt och inte utmanar din frisyridé. När ett varumärke som står för bråk och stök istället bemöter kunden med försiktighet och räcker över ett juridiskt utformat GDPR-avtal för sociala medier som ska signeras, redan innan håret ens är tvättat, kan snarare förtroendet stjälpas och relationen gå förlorad.

Ofta handlar det om att ledning och chefer redan vid en anställningssituation helt glömt av att kommunicera företagets kärnvärden. Man förlitar sig på att rekryteringen har beslutats på rätt grunder och att kompetensen sitter i ryggraden hos den anställda. Men människor är ju inte programmerbara, trots att vi är kompetenta för arbetet behöver vi lära känna de ofta väl genomtänkta strategier och mål som initierats i organisationens verksamhetsidé. Det räcker inte med ett 40-sidigt dokument vid anställning, det handlar snarare om mer emotionell förankring som ofta genereras av nära samarbeten och chefernas förmåga att kommunicera företagets emotionella värden.

Att positionera sitt varumärke emotionellt handlar om att vara tydlig och konsekvent oavsett vem du bemöter.

Kärnan i en effektiv varumärkesstrategi är att sätta den holistiska luppen på allt som kommuniceras i en verksamhet. Det handlar om att identifiera och hitta strategier för varje detalj som formar en konsekvent helhet i alla led.

En skatekille från Farsta i tjugoårsåldern kan ha lika stora behov av en bank som står för säkerhet och kontroll, på samma sätt som att en dam i Karlskoga kan ha behov av ett rebelliskt klädmärke. Ändå faller många företag och organisationer på mållinjen när det gäller att vara konsekvent. Många lägger fokus på marknadsföring och miljöer och glömmer helt av bemötandet. De verksamheter som förstått vikten av en holistisk strategi skapar lojala kundrelationer som håller över decennier.

Nyfiken på att veta mer om hur du bygger ett starkt emotionellt varumärke?  Kontakta oss för en nulägesanalys eller följ vår blogg för mer inspiration. I vårt utbud finns verktyg som kan svara på din verksamhets behov.

Relaterade länkar:

Kundupplevelser

Semiotik 

Kundfeedback

Employer Branding

Liseberg, St1 och Klarna är exempel på varumärken som använder sig av absurda bilder i sin kommunikation. Absurda bilder bygger i hög grad på oväntade kontraster och surrealism. Semiotisk forskning visar att virala bilder har en gemensam nämnare – de innehåller ett överraskningselement, något oväntat som kombinerar en sanning med en kontrast. Beroende på ditt varumärkes identitet, behöver du balansera nivån av surrealism och kontrast.

Vi har tillsammans med Johnér Bildbyrå rett ut vad absurda bilder signalerar och hur du bäst kan använda dem i din kommunikation. Behöver ni guidning i era bildval? Vi analyserar och positionerar er kommunikation, så att ni kan bygga strategier för tydligare varumärken.

Ett lekfullt uttryck
Står ditt varumärke för spontan lekfullhet? Då kan du gå all in i absurditeten. Tala till din målgrupps behov av stimulans och överraskande upplevelser genom att utmana blicken eller leka med normer, beroende på ditt varumärkes identitet. Undvik obehagliga eller skrämmande motiv och satsa på de flirtigt lekfulla och naivistiska bilderna.

När du vill visa "edge"
Eller står ditt varumärke för konfrontativ utmaning? Även här kan du vara ohämmad i ditt val av höjd på absurditet. Kanske vill du visa ståndpunkt i en fråga, då är den absurda bilden perfekt för ditt ändamål. På så sätt blir den absurda bildens effekt varumärkesbyggande på flera nivåer. Undvik klichéer och stereotypa motiv.

Trygg eller kompetent
Står ditt varumärke för vägledande trygghet eller strukturerad kompetens? Som förser målgruppens introverta och eftertänksamma behov? Då kan den absurda bilden vara direkt skadlig för bilden av ditt varumärke. Jobba istället med små kontraster i form av empatiska påminnelser eller intellektuellt, smarta poänger. Undvik abstrakta och osakliga motiv.

Obehagligt absurd
Är ni istället ett rebelliskt livsstilsvarumärke som vill ”skaka om” betraktaren? Då kan du använda skrämmande och obehagliga absurda bilder för en målgrupp som har ett behov av att visa upp sitt rebelliska inre, oputsat och ocensurerat. Undvik stötande bilder med stereotypa ingredienser som kan verka stötande för en grupp på fel sätt – ett olämpligt sätt.

Gör en omvärldsanalys för nu och då
När du jobbar med chockerande absurda bildval behöver du, förutom att vara säker på varumärkesposition och tonalitet, även vara uppdaterad i omvärldsanalysen i både nutid och historia. Webben är ett ostrukturerat arkiv bortkopplat från tid och rum. Digitalt material kan lätt användas för andra syften än vad som var tänkt från början. Gamla inlägg som inte var menade att stöta någon i stunden eller i den kontexten kan plockas upp om tio år eller i andra sammanhang och få stora negativa konsekvenser – för att världen är föränderlig. Digitalt material kolliderar med andra platser, tider och kulturer där innehållet får nya betydelser.

I snabba informationsflöden som på Facebook och Instagram läser användaren bilden som en text. Bilden blir budskapet och intentionen från avsändaren kan lätt misstolkas och förvrängas. Idag när förtroende och autenticitet står högst upp på agendan är det därför klokt att tänka två gånger.

Trust has become one of the major issue in life today. That’s why Martin Ljungdahl Eriksson – sonic strategist – and myself – semiotician – made it the underlying current of our talk at NextM, the largest ‘marketing and tech’ event in the Nordics where we were the guests of IAB Sweden (the Interactive Advertising Bureau). Both of us are part of Kantar Sifo Sensemiotics where we specialize in translating sensorial and semiotic insights into clear actionability for our clients.

We spoke about the relevance of (multi-)sensorial approaches and semiotics in branding today. Both in the physical and digital world, especially with distinctions now between Virtual Reality, Augmented Reality, Mixed Reality. Our approach, especially in terms of trust, looks at how communication is processed by the targeted listener. Since the receiver of our communication is (still) a sentient human being who judges authenticity in fractions of seconds based on the senses, it is fair to state that trust starts there: sensorial consistency in communication.

The above ad is a fake of course. The lovely blonde is a character from the Swedish TV-series Äkta Människor, or Real Humans as it aired internationally. She plays one of a group of androids that achieved free will and are looking to be accepted as “real humans”.

If you lack a ‘human’ body odor as an android, then Chanel nr°5 makes sense, does it not? How else are you going to hide something that is not there? The same way you hide something that is there – and, in this case making your smell consistent with how you look. Issues of authenticity, relevance and trust are very seldom issues inherent to technology, they are issues of perception and judgements.

Although highly relevant, it’s a really old insight: in 1632, some 386 years ago, long before we were faced with the “fake news”, “post-truth” or “alternate realities” era, Ponsiot wrote in his work on semiotics “It suffices to be a sign virtually in order to signify in act”, meaning something doesn’t have to be real, to have real consequences.

The way we react to - and in - digitally created realities depends on how our senses are targeted in a consistent manner, making the distinction between the tangible world and the virtual one disappear completely in terms of communication strategy. New technologies and new communication channels have no impact on ‘how’ communication works, but on its speed and form, on its availability and on the spaces they create. Figuring out how to communicate your brand in both the tangible and virtual world has consequently not changed either: understand your signs, narrative and values and remember that your audience will judge their authenticity, consistency and relevance the second they are picked up by the senses. Making sense has never been more sensorial (or less for that matter) than today.

*Numbers from “Connected Life 2017/18 Local Report: Sweden” – Kantar Sifo

Trygghet och förankring
Den stillsamma naturen används ofta som en symbol för trygghet och ro. Där vet vi vad vi har att förvänta oss utan oväntade överraskningar. Autenticiteten i naturen signalerar jordnära värden och tillhörighet. Visualisera trygghet och förankring med en form av golv och tak – som välkomnande mossbäddar och lugnande trädkronor eller horisontella linjer som skapar stabilitet.

Undvik
Diagonaler och skarpa kontraster

Varför?  
De gör bilden dynamisk och spännande, vilket tar bort tryggheten och förankringen i bilden

Frihet och möjligheter
öppna landskap, vida vidder och klara himlar är effektiva symboler för att världen står inför dina fötter och är tillgänglig i alla riktningar. Du står fri att ta ditt steg framåt på den horisontella markytan – stabil och förutsägbar. Varje steg framåt är en del av en längre vandring och något grundläggande och autentiskt.
 

Undvik
Inramande former

Begränsande utrymmen

Varför?
De ger en omfamnande känsla som tar bort den möjliggörande friheten i bilden

Komplexitet och djup
Vill du visa på komplexitet och många dimensioner? Då är den allvarsamma barrskogen ett effektivt motiv. Är du ute efter ett mer optimistiskt budskap, kan den ofta mer ljuva och mjuka lövskogen istället vara ett alternativ – tack vare dess prasslande lövverk och flexibla stammar. Sensibelt och föränderligt jämfört med barrskogens raka motsvarigheter och hårdare texturer.

Undvik

Platta motiv

Minimalism

Varför?
De inger ett städat och behärskat uttryck som tar bort komplexiteten och djupet i bilden

Visioner och mod
Det finns en underliggande fara med höjder, och dramatiken gör bilden av människor-på-bergstoppar välanvänd i sammanhang som talar om visioner och nyfikenhet, men också om mod och beslutsamhet. Du står där på högsta höjden och blickar ut, en signal om att den mödosamma vägen dit är ett tecken på handlingskraft och målmedvetenhet.

Undvik

Vardagliga motiv

Mjuka miljöer

Varför?
De inger ett lågmält och vänligt uttryck som tar bort budskapet om utmaning och storslagna resultat.

Naturreferenser är användbara för att representera värden vi människor vurmar om, till exempel hållbarhet. Därför kan det vara ett smart strategiskt beslut att ta med naturen i er varumärkesprofilering. Men gör det i linje med er emotionella identitet.

Har du några frågor om hur bilder fungerar? Välkommen att höra av dig.

Kanske var det Disney som inspirerade till upplevelsemarknadsföringen med vattenfall, regnljud och naturmiljöer i samband med shopping och restaurangbesök.
Som på senare tid eskalerat och konstruerat en standardiserad mall för varumärkesprofilering.

Idag kan en så banal sak som att köpa en kaffe bli till en upplevelse genom illusionen av att vara på semester. I Stockholm var några framgångsrika thairestauranger tidiga med referenser till naturmiljöer, som nu återfinns i både butiker, på finrestauranger och snabbmatsrestauranger, kanske speciellt på Kaféer. På finrestaurangerna spelar man på längtan till skog och natur genom att erbjuda menyer där råvaror tillagas över öppen eld. Gärna med det visuella och sensoriska i samspel så att friluftskänslan tar tag i hela kroppen. Det handlar om att ta hand om människors längtan att vara nära naturen, även om den är konstgjord. Att skapa förnimmelser till miljöer som vi allt mer förknippar med tiden vi är lediga, men som vi förr ironiskt nog relaterade till tid för arbete.

Naturreferenser hjälper till att förstärka upplevelsen av ett varumärke, samtidigt som de kommunicerar etiska värden vi människor ofta vill bli förknippade med, t.ex. ekologisk hållbarhet. På så sätt kan naturreferenser användas för att representera något sårbart vi behöver värna om, och fungera som grund i varumärkesstrategier. Något som eskalerat i takt med konsumentkraft och individualiserad marknadsföring i sociala medier. På Facebook syns de varumärken som människor kan använda i sin egen image, varumärken som har egenskaper som är så tydliga att vi vill använda dem för att spegla oss i. Hållbarhetsfrågor stannar numera inte i styrelserummen, de bakas in marknadsstrategier och ligger gärna som grund i startups.

Sociala medier har även kommit att karakteriseras av konsumentkraft där produkter ifrågasätts om innehåll och hälsa. Från att prioritera marknadsföring som handlat om gemensamma krafttag för miljö och arbetsvillkor har flera branscher nu riktat in sig på det mer personliga planet, det handlar om det som är bra för ”dig” snarare än det som ger fördelar för ”oss”. T.ex. I dryckesbranschen är det inte ovanligt att vin marknadsförs som ”vin med mindre garvsyra och histamin” eller vin för ”veganen”. Vi känner igen samma tendens i mejerikylen. Men den micro-individualiserade marknadsföringstrenden behöver inte nödvändigtvis stämma överens med övriga värden som grundar sig i hållbarhet.

Det gäller här att som företag inte tappa fotfästet och stabilt stå kvar i en konsekvent och långsiktig strategi. Det räcker inte med att skapa illusionen av ansvarstagande, det kommer att genomskådas om helheten inte håller ihop. Kan vi gömma oss i det mulliga, ansvarstagande, trygga kaffehuset eller vill vi bara glömma oss bort en stund? ”Back-to-nature-trenden” kan framställas och kontextualiseras på miljarder olika sätt, vilket erbjuder enorm potential för företag som vill jobba med sensorisk marknadsföring och varumärkespositionering som håller över tid, på alla nivåer, i alla kanaler och genom alla sinnen. Utarbetade holistiska strategier skapar långsiktighet för lojalitet och förtroende och står pall för buffliga trendstormar.

Vill du veta mer om vad som kännetecknar ett starkt varumärke? Hör av dig till oss!

En sak de svartvita fotografierna har gemensamt, är att de är för oss bort från tid och rum och skapar vad vi kallar för ett "tidlöst" uttryck. Vad man kanske inte tänker på är att det är just färgsättningen i bilderna som delvis får oss att avgöra motivets plats, tid på dygnet, årtal och tidsepok.

Allvarsam, sofistikerad eller punkig? Generellt passar svartvita bilder för ett eftertänksamt uttryck som handlar om ett betraktande förhållningssätt med en svagt allvarsam prägel. Svartvita bilder kan också vara effektiva för budskap som handlar om sofistikation och elegans eller distans och kontroll. Där dina bilder kanske skiljer sig mycket åt i färgsättning, kan ett svartvit manér bli ett lyft för sammansättningen i ditt urval. Inom konstfotografin används den svartvita bilden ofta för att skapa bilder som är "arty" – särskilt när de innehåller höga kontraster. Lägg till lite "störningar" i bilden så får du även ett punkigt och rebelliskt uttryck.

Är det en levande och organisk tonalitet du vill förmedla? Då rekommenderar vi inte att använda svartvita bilder. Den svartvita bilden dämpar nämligen signaler om dofter, smaker och fantasirik inspiration. Även när du vill kommunicera budskap om "här och nu" – vår samtid, passar det inte med svartvita bilder.

Gör ett medvetet val. Minns ni Nyköpings svartvita bilder som en gång klädde väggarna i tunnelbanan? Eller som ni kanske passerar då och då på E4:an? Nyköping har lyckats med att på ett särskiljande sätt bygga upp ett långsiktigt varumärkesuttryck med sina bilder. De har fångat ett uttryck av sofistikation som kan attrahera medvetna, kanske blivande, nyköpingsbor.

Om du väljer att arbeta med svartvita bilder, rekommenderar vi ett strategiskt och sammanhållet bildval. Ett konsekvent bildspråk bygger tydlighet som i sin tur bygger trovärdighet för ert varumärke.

Vill du veta mer om hur bilder bygger varumärket? Hör av dig!