You are here

2016-11-02

Varför är svenska opinionsundersökare så bra?

Varför går det som regel så bra för svenska opinionsundersökare? Ja, det beror inte på att vi är mer begåvade än våra kollegor i USA och England. Ser vi på presidentvalet i USA ställs undersökarna där inför en rad olika problem. Undersökningen ska göras bland registrerade röstare, registered voters (RV), i olika tabeller. Den stora svårigheten är nästa steg.

Att avgöra vilka de troliga röstarna är, likely voters (LV). Det är här svenska opinionsundersökare har en stor fördel med det höga svenska valdeltagandet. Genom det höga valdeltagandet spelar metoder för att bedöma röstningsbenägenheten mindre roll i Sverige. I USA kan det vara helt avgörande för resultaten att bedöma hur olika etniska grupper och olika kandidaters sympatisörer har för röstvilja.

Sedan måste man också fundera på vad som är ett rimligt krav på exakthet i undersökningar. I Sverige ligger de flesta resultat inom felmarginalerna, om vi tittar på de senaste mätningarna innan ett val. Ofta tycker många att opinionsinstituten ska vara bättre än vad som är möjligt om vi tror på den statistiska teorin som ligger till grund för våra procenttal. Gör vi 2 000 intervjuer och S får 25 procent kan partiet lika gärna ha 27 procent som 23 procent och alla värden däremellan ligger då inom den statistiska felmarginalen.

Tittar vi på den brittiska Brexit-omröstningen låg resultaten runt 50 procent. Våra engelska kollegor redovisade i sin sista mätning ett övertag för ”leave” medan många andra låg på ett övertag för ”stay”. Tar vi hänsyn till felmarginalerna så var läget mycket jämt för de flesta som mätte. Det bör därför inte varit någon överraskning att det blev ett nej och ett utträde ur EU. Särskilt eftersom nej hade haft övertag några dagar innan valet. Lägg på det faktum att många väljare bestämmer sig in i det sista.

Under valtider i Sverige gör vi som regel den sista mätningen på onsdagen/torsdagen då många väljare bestämmer sig efter den sista mätningen, särskilt inom blocken. En viktig uppmaning är att titta, inte bara på när mätningar är publicerade, utan när de faktiskt är gjorda. I det amerikanska valet kan resultaten ha en fördröjning på upp till sju dagar som längst, men vanligast är tre till fyra dagar.

Toivo Sjörén

Opinionschef

0701-842350

Share Image: 
Toivo Sjörén