You are here

2018-12-20

Vad har hänt 2018?

När valåret 2018 inleddes hade en tredjedel av väljarna bytt parti sedan valet 2014. En tredjedel av hela valmanskåren var missnöjda med sitt gamla parti. Då skulle man kunna tänka sig att mycket skulle hända under valåret. Det gjorde det faktiskt inte. Eller för några gjorde det ju det. 

Mellan blocken var det jämnt i början av året och valresultatet slutade också mycket jämnt så de rörelser som fanns skedde i mycket stor utsträckning inom blocken, mellan S och SD, samt mellan M och SD.

Under valröreslen hände en hel del inom blocken. Det visar att en valrörelse handlar väldigt mycket om kampen inom blocken snarare än mellan blocken, även om den politiska debatten kan ge ett annat intryck.

De flesta partier fick trots detta ungefär samma valresultat som de hade i opinionsundersökningarna i januari. Undantaget är två partier. Det ena av dem är Moderaterna som tappade under året. De hade 24,4 procent i januari och landade på under 20 procent. De lyckades inte i sin valrörelse och fick konkurrens från det andra partiet som såg stora förändringar jämfört med början av året.


Valrörelsen
Kristdemokraterna gjorde en fantastiskt bra valrörelse. De kom över riksdagsspärren av egen kraft, behövde inga stödröster och blev ett helt nytt parti när vi tittar på demografiska grupper, såsom kön och ålder. De hade bara 3,3 procent i väljarstöd så sent som i augusti och fick nästan dubbelt så många röster med 6,3 procent på valdagen. Partiledaren lyckades tränga igenom frågor som sjukvård och äldreomsorg och lyckades ofta väl i debatter och utfrågningar.

Tittar vi på Moderaterna ser vi att de redan under valrörelsens inledning hade försvagats. De låg då på 20,3 procent mot 19,8 procent på valdagen. Valrörelsen var dock dramatisk för Moderaterna, som under vissa delar av valrörelsen hade siffror nedåt 17 procent. Så trots ett svagt valresultat lyckades de lyfta i opinionen på slutet.

Socialdemokraternas valrörelse inleddes på 25,8 procent men de nådde 28,3 procent på valdagen. Detta valresultat ligger nära opinionssiffrorna från januari som låg på 27,8 procent.

Miljöpartiet hade 4,1 procent i januari 2018 och nådde 4,4 procent i valet. Deras valrörelse inleddes på 5,6 procent, så insatserna i valkampanjen försvagade dem helt klart trots att de hade bränderna och klimatdisskusionera från sommaren i ryggen.

Liberalerna valde bland annat lyfta EU-frågan i valrörelsen. De inledde året på 5,1 procent och nådde 5,5 procent i valet.

Centerpartiet hade under 2017 varit uppe i 14,2 procent men inledde valåret med 8,8 procent. Valresultatet blev 8,6 procent. Förhoppningarna var nog större än så eftersom de inledde valrörelsen på höga 10,3 procent.

Vänsterpartiet började året på 7,7 procent och nådde 8,0 i valet. Under valrörelsen var man som mest uppe på 11,3 procent. Så valdagen blev en klar besvikelse. Vad som hände var att S lyckades hämta hem väljarna från V under sista veckan.

SD inledde året på 16,2 procent och nådde i valrörelsen 19,2 procent som bäst. Slutet av valrörelsen gick inte lika bra. Det berodde dels på att lag och ordning fick mindre vikt dels att de fick frågor som var mindre viktiga för väljarna eller där väljarna tyckte annorlunda kom upp. Abortfrågan blev en sådan fråga som kom i utfrågningar som blockerade andra frågor där SD kunde locka fler väljare. Ökningen var förstås ändå stor från 12,9 till 17,5 men för många SD-väljare kom nog slutresultatet ändå som en besvikelse.​

Fi började i januari på 1,6 procent och tappade ytterligare till valdagen. De flesta av dessa väljare gick till Vänsterpartiet och är därmed också den huvudsakliga förklaringen till Vänsterpartiets uppgång sedan valet 2014.
 

Viktigaste frågorna i valrörelsen
Vi kan konstatera att många väljare är missnöjda med sina partier men att väljarströmmarna fram och tillbaka till stor utsträckning tog ut varandra. De viktigaste frågorna i valrörelsen är ofta de traditionella, som sjukvård, äldreomsorg och skola. De var viktiga också i år men 2018 års valrörelse handlade också mycket om lag och ordning, även om det sjönk tillbaka något under valkampanjen. Även om migration och invandring inte kom överst på väljarnas agenda var det en viktig fråga i sociala medier och en viktig fråga för de som bytte parti.

Valrörelsens vinnare
Tittar vi strikt på valrörelsen så var Socialdemokraterna en tydlig vinnare. Även om de fick ungefär samma valresultat som i början av året så lyckades de precis som Kristdemokraterna öka väljarstödet under valrörelsen. Moderaterna gjorde en dålig valrörelse och lyckades inte nå sitt föregående valresultat. Liberalerna valde en helt ny strategi, att började prata om EU, vilket inte gick särskilt bra. Vänsterpartiet, oppositionsparti till regeringen på vänsterkanten, gick framåt lite grann. Mycket tyder på att de hade förhoppningar om att öka mer i opinionen genom att bland annat fokusera på frågan om vinster i välfärden. De ökade jämfört med 2014, men det fanns nog trots detta en viss besvikelse. På samma sätt som det fanns en besvikelse hos Centerpartiet som hade varit över 14 % 2017, men fick mellan 8 och 9 procent i valet. Det var mycket bättre än föregående val, men jag tror att förväntningarna var högre än så.


Efter valet fick vi hela diskussionen om regeringsbildningen. Det var först nu i december som partierna började prata politik. Detta tror jag kan sätta väljarna i rörelse på ett helt nytt sätt. Går vi mot extraval så kommer vi att få en ny agenda. Sämre ekonomi gör att ekonomifrågorna antagligen kommer att lyftas upp. Men vi kommer ändå ha kvar samma grundläggande balansläge. Sverigedemokraterna kommer att vara fortsatta vågmästare mellan de borgerliga och de rödgröna partierna. Till dags dato har 20 procent bytt parti. Av dessa har bara 3 procent bytt över blockgränsen och ytterligare 2,5 procent netto har gått till Sverigedemokraterna.

2019 kan bli ett nytt kul mät- och opinions-år. För vad som än händer i regeringsbildningen kommer det att sätta väljare i rörelse.

Share Image: 
Väljarbarometer mars 2016