You are here

2019-06-07

Röstviljan avgör i stor utsträckning EU valen

Vi ser nu flera jämförelser mellan EU-valet och hur det går i opinionen till riksdagsvalet. Då är det viktigt att komma ihåg att det är stor skillnad vilka som röstar i ett EU-val och i ett vanligt val. Valdeltagent i EU-valet är bara 55 procent jämfört med 87 procent i riksdagsvalet. Det innebär att dryga 2,3 miljoner personer avstod i EU valet jämfört med det vanliga valet. EU-val skall inte jämföras med vanliga val. Ta bara exemplet om miljöpartiet från EU valet 2014 och riksdagsvalet 2014.

Valmönstret blir annorlunda då det i ett riksdagsval blir en kamp mellan partierna. Det blir i mångt och mycket ett nollsummespel. Lämnar man ett parti så går man till ett annat. I EU-valet blir beslutet istället i många fall att inte rösta alls. När detta gäller så blir skillnad i röstvilja mellan partierna väldigt viktigt för valresultatet.

En viktig del för bristande röstvilja är att man inte hittar frågor som gör att väljarna tycker att det är meningsfullt att gå och rösta. Vilka frågor som kommer upp sista veckan blir då avgörande för mångas val mellan att rösta eller inte rösta. Vi vet att fyra av tio EU-valsväljare bestämmer parti sista veckan. Vi vet också från vår eftervalsundersökning att en tredjedel av icke röstade säger att de bestämmer sig för att inte rösta under sista valveckan. Det innebär att en miljon väljare bestämmer sig för att inte rösta under de sista dagarna under EU-valkampanjen. I realiteten är det förmodligen ännu fler eftersom många icke röstande inte riktigt vet när de fattade beslutet att inte rösta.
I årets val var det fler kvinnor än män som tyckte det var värt att gå och rösta. Skillnaden är nästan 10 procent.  Redan detta får en klar påverkan på valresultatet eftersom män och kvinnor röstar så olika. 

När man tittar på vad som avgjorde valet tittar man gärna på vilka frågor som var viktiga. Lika viktigt är att fundera på varför de som inte gick och röstade inte hittade några frågor som gjorde att de gick och röstade. Man måste också fundera på vilken roll olika avslöjanden har för partierna. Effekterna av avslöjanden eller granskningar är flera. När de kommer sista veckan påverkar de partierna direkt. De har som regel för kort tid på sig att rädda situationen. Effekterna uppstår på olika sätt. Den första och viktigaste effekten är att det drabbade partiet inte får tala om vilken politik de själva vill profilera i valet utan de tvingas tala om andra saker. Avslöjandet kan också förändra bilden av partiets politik. För de andra partierna uppstår också en undanträngningseffekt fast på ett indirekt sätt eftersom de inte heller får tala om de frågor de vill. Fokuset kommer på avslöjandet. Sen kan förstås avslöjandet ha politiska dimensioner som förändrar bilden av partiet, som abortfrågan för KD.

Väljarnas viktigaste EU- frågor (miljö, brottslighet och migration) hamnar då längre ned i valkampanjen genom att frågorna trängs undan. I ett vanligt val skulle det huvudsakligen leda till att man röstade på ett annat parti men i EU valet leder det också till att man inte röstar alls. Avslöjanden får effekten av att man inte hittar en fråga om varför man skall gå och rösta på partiet, även om man inte bryr sig om avslöjandet i sig så kan det minska röstviljan.

Röstviljan är inte jämt fördelad mellan partierna. Det innebär att några få procents skillnad i röstvilja bland partierna får stora konsekvenser för utfallet i valet. Skillnaden mellan 51 och 55 procents röstvilja kan synas vara liten men rymmer ett helt parti. Moderater, Sverigedemokrater och Socialdemokrater har rent generellt lägre röstvilja i ett EU-val. Speciellt SD har svårt att få ut sina väljare. Partier med låg röstvilja behöver triggers för att få iväg väljarna på valdagen. Den sista veckans agenda har här stor betydelse.

Share Image: 
Valdeltagande EU-valet 2019