You are here

2020-11-09

Oberoende undersökningar visar rätt i alla vågmästarstater

Rösträkningen i USA börjar närma sig sitt slut. Men redan innan dess har röster lyfts för att opinionsundersökningarna inte stämde. Vi kommer i den här bloggposten visa att den sista oberoende opinionsundersökningen i varje vågmästarstat med största sannolikhet var rätt.

Vad som däremot inte stämt är de utspel under valrörelsen som påstått att Biden med lätthet skulle ta hem valet. Vi har i en tidigare bloggpost, veckan före valet, utrett det. Det fanns enligt undersökningarna tre möjliga utkomster av det här valet. Vi hamnade i en av dem. Biden vann knappt med hjälp av ett fåtal röster i viktiga vågmästarstater.

Först, varför är det viktigt med opinionsundersökningar i en valrörelse? Skälen är flera, men två viktiga vi brukar lyfta fram är:
 

  1. De skapar ett intresse för valet.
  2. Det lär oss förstå vilka väljargrupper som lutar åt vilka partier och vilka budskap, sakfrågor och talespersoner som finner stöd hos befolkningen.
     

Utan offentliga opinionsundersökningar skulle vi få förlita oss till tyckare, experter och partiernas egna utspel för att förstå vart valvinden bär oss och vilka frågor som är viktiga för befolkningen. Vem tror att ett sådant samhälle skulle förbereda väljarna på ett bättre sätt för ett viktigt val?

Det finns ett antal missförstånd kring opinionsundersökningar som också behöver nämnas. Det brukar sägas ibland att dessa är svåra att förstå. Jag är kanske naiv, men jag tycker inte de är särskilt svåra.


Missförstånd 1: Opinionsundersökning är en prognos. Det stämmer inte. En undersökning under en valrörelse är en ögonblicksbild av läget under den period som insamlingen av data har pågått. Jag brukar använda liknelsen att valrörelsen är som en fotbollsmatch. Den pågår i 90 minuter. Längs med vägen släpps undersökningar för att beskriva matchresultatet just nu. Det blir mer intressant så. Kanske i 55:e minuten, i 80:e minuten, eller alldeles inpå slutet, i 89:e minuten. Valrörelsen, eller matchen, slutar inte förrän efter 90 minuter. Ju närmare den 90:e minuten vi kommer, desto större är chansen att undersökningen ligger nära det slutliga valresultatet. Men det är inte säkert, mycket kan hända i en valrörelses sista skälvande dagar, eller timmar. Den minnesgode minns valstugereportage, eller partiledardebatter, som vänt väljare i sista stund.


Missförstånd 2: Opinionsundersökningen ska vara exakt rätt på decimalen. Inget kunde vara mer fel. En opinionsundersökning görs genom att dra ett urval av befolkningen i ett område. Vid en bra undersökning har urvalet gjorts helt slumpmässigt. Det minskar risken till skevheter. Vägningar görs ändå för att hantera skevheter i urvalet. Att fråga 1000 personer i ett urval i en delstat i USA innebär att du får felmarginaler i valet mellan Biden och Trump på ungefär 3%. Vissa av de undersökningar som publicerats i USA har mindre än 1000 respondenter. Då ökar felmarginalen. En ledning med 7 procentenheter med 4 procents felmarginal innebär att den som ligger under med 7 procentenheter med viss sannolikhet kan vara i ledningen, utan att opinionsundersökningen på något sätt är fel.

Missförstånd 3: Opinionsundersökningar bör stämma varje gång. Det är fel. Vi arbetar med 95% konfidensgrad. Det innebär i praktiken egentligen att 5% av undersökningarna kan vara fel, utan att någon för den skull kan döma ut metoden.


När vi då ska utvärdera opinionsundersökningarna i USA är det viktigt att vi utvärderar valresultatet mot de sista undersökningarna. Att utvärdera valresultatet mot veckogamla undersökningar gör ingen nytta. Inte heller mot genomsnittliga värden. De har tjänat sitt syfte men har inte varit någon prognos, enligt ovan. De som bäst kan användas som underlag är de allra sista undersökningarna. De som låg nära valdagen. Inte ens det är egentligen en verklig jämförelse mellan äpplen och äpplen, eftersom mycket kan hända de sista dagarna/timmarna. Men det är det bästa möjliga. När en utvärdering sker måste också felmarginaler tas i beaktande. Är felmarginalen 3%-enheter innebär det att det verkliga resultatet kan pendla upp eller ned 3% från det angivna värdet.


Hur gick det då för våra branschkollegor i USA? Kantar gör inga egna opinionsundersökningar i samband med valet. Vi har nu därför tittat på den sista oberoende opinionsundersökningen som publicerades av sajten realclearpolitics.com i de tolv vågmästarstater som i slutänden avgjorde valet. I dessa delstater gjordes undersökningar ganska sent in i valrörelsen (”i 89:e minuten”). Därför är det möjligt att göra en relativt vettig jämförelse mot valresultatet.


Rösterna är inte helt färdigräknade i några delstater, men den data vi här använder har vi plockat ut från realclearpolitics.com kl. 8.45 den 9 november.


I nedanstående tabell har vi listat den sista oberoende undersökningens estimat för Biden och Trump. Vi har angett felmarginalen i undersökningen. Det ska läsas enligt följande exempel: I Florida angav undersökningen att Biden skulle få 47% av rösterna. Felmarginalen är 4,4%, vilket innebär att Bidens estimat med 95% säkerhet ligger inom intervallet 42,6% - 51,4%. För Trump är samma värde i Florida 48% vilket innebär att han ligger inom intervallet 43,6%-52,4%. Det verkliga resultatet efter rösträkning i Florida blev för Biden 47,9% och för Trump 51,2%. Båda estimaten från undersökningen var således helt rätt.

 

Det ska i tillägg till detta sägas att vissa av undersökningarna hamnar ganska långt från summan 100% för Trump och Biden tillsammans. Det innebär att eventuellt har de tveksamma respondenterna i undersökningarna i respektive delstat särredovisats. Trump och Bidens undersökningsvärden bör därför egentligen vägas upp något. Det blir extra tydligt i Minnesota där bara 89% av befolkningen angivit Biden eller Trump i undersökningen, men hela 98% av de angivna rösterna har hamnat på en av de två kandidaterna. Andra tydliga exempel är North Carolina, Ohio och Iowa.


Hur gick det då? Svaret är enkelt. Alla hade rätt. Alla de sista oberoende undersökningarna i de tolv delstaterna estimerade resultatet korrekt för både Biden och Trump. Fyra undantag, som med tiden dock troligtvis kommer att korrigeras är Biden i Minnesota och North Carolina, där han var något underskattad. Trump var likaså något underskattad i Ohio och Iowa. Dessa fyra skevheter kan troligtvis förklaras av att tveksamma röster hållit nere båda kandidaternas värden i undersökningen. Många av de tveksamma har bestämt sig på valdagen och lagt sin röst på någon av kandidaterna. Därmed hamnar valresultatet något utanför den sista undersökningens intervall.

Avslutande tankar. Med tanke på de svårigheter det är att göra undersökningar i USA med avseende på valdeltagande, befolkningsstruktur och stora svårigheter med svarsfrekvenser är det återigen ett helt otroligt resultat av våra kollegor den här gången. Dessutom är det förvånande att det finns aktörer som påstår att undersökningarna inte stämde. Det är påståenden som helt enkelt inte är faktabaserade. En oroande tendens i en svår tid.

Jonathan Wennö

Affärsområdeschef

0709-839574

Share Image: