You are here

2018-01-22

Myndigheternas anseende, en översikt över åren 2013 – 2017

I Kantar Sifos årliga anseendeundersökning mäter vi hur allmänheten ser på ett stort antal av Sveriges myndigheter. Anseendeundersökningen ger oss en bild av folkets förtroende för myndigheterna, och hur myndigheterna presterar. Det är nödvändigt att känna till vilket anseende myndigheterna har hos allmänheten, då det bland myndigheternas uppgifter ingår att förse allmänheten med viktig samhällsinformation och hjälpa medborgarna till bättre levnadsvillkor.

Att folket förstår värdet av myndigheternas arbete är därmed en förutsättning för en väl fungerande demokrati. Myndigheterna är, skulle man kunna säga, demokratins kugghjul, och det är då högst relevant att undersöka anseendet som myndigheterna har bland medborgarna.

Anseendet har ökat sedan 2015
I en genomgång av anseendeundersökningarna från 2013 till 2017 kan vi konstatera att myndigheternas anseende har ökat sedan 2015 med ett index från 24 till 29 år 2017. Anseendeindex räknas ut baserat på fem frågor om övergripande rykte, personligt intryck, tillit, framgång, och kvalitet på myndighetsutövning. Och tack vare det stora antalet respondenter (12515 svarade på anseendefrågorna 2017) får vi pålitliga resultat och en god bild av myndigheternas anseende hos allmänheten. Myndigheterna har ett högre anseende bland kvinnor än män, och även personer i den yngsta åldersgruppen 18 – 29 ger myndigheterna ett högre index än vad de äldre åldersgrupperna gör.

Kanske finns det ett samband mellan anseendet och hur myndigheterna uppfattas i media. 57 procent av allmänheten känner främst till myndigheterna genom medierna. Vi frågar även respondenterna huruvida nyhetsrapporteringen är övervägande positiv eller negativ. Nyheterna har varit positiva enligt 36 procent av de tillfrågade, medan 23 procent svarade negativt. Det här visar på betydelsen av att synas medialt och få god publicitet. Vi vet även att anseendet vanligtvis sjunker vid skandaler och misskötsel, men också ökar efter goda prestationer. Som efter polisens hantering av terrordådet på Drottninggatan.

Vad myndigheterna är bra respektive mindre bra på
Utöver anseendet mäter vi också hur allmänheten uppfattar att myndigheterna ”presterar” på 18 andra, mer detaljerade, egenskaper. Detta ger oss kunskap om vad myndigheterna är bra respektive mindre bra på. Olikt det ökande anseendet kan vi här se en negativ trend i synen på myndigheternas prestation sedan 2015. Det kan tyckas motsägelsefullt, men till skillnad från de mer generellt ställda frågorna om anseende är prestationsfrågorna specifika och syftar till att bedöma kompetens på konkreta områden. En förklaring till de sjunkande resultaten är att andelen ”vet ej”-svar har ökat.


Dålig kunskap om myndigheterna
Den växande andelen ”vet ej” svar är ändå bekymmersamt för myndigheterna. För samtliga egenskaper sjunker myndigheternas värden. Att 57 procent uppger att de inte vet hur myndigheter använder sociala medier, appar och webben för att sprida information är kanske inte alarmerande. Utan ska mer förstås som att allmänheten inte använder dessa plattformar för att söka efter information om myndigheter. Det som däremot är mer bekymmersamt är att nästan hälften av de tillfrågade (48 %) inte vet om myndigheterna håller vad de lovar. 43 procent vet inte om myndigheterna upprätthåller etik och moral i sin myndighetsutövning. 46 procent vet inte om myndigheterna kan leverera tydliga resultat, därtill 25 procent som svarade negativt på samma fråga. På frågan om myndigheterna är effektiva i sin verksamhet uppger 44 procent ”vet ej” och 26 procent svarade negativt. Mer än en av fem (22 %) vet inte om det är känt och tydligt vad myndigheterna gör, därtill 28 procent som svarade negativt. Det är dystra siffror för Myndighetssverige. Resultaten visar att allmänheten har en dålig kunskap om myndigheterna.
 

Stabila resultat över tid
Genomgången av myndigheternas anseende visar på stabila resultat över tid. Enskilda myndigheter bibehåller sitt anseende, med vissa tapp och vinster som framförallt beror på medias rapportering. Annat som påverkar anseendet är den generella tilliten till staten, fenomen som ”falska nyheter”, politiken och intresset för olika politiska områden. Och, förstås, myndigheternas egen förmåga att kommunicera med allmänheten.


Två snarlika begrepp - anseende och förtroende
Avslutningsvis kan man konstatera att det är positivt att myndigheternas anseende har ökat sedan 2015. Det bör betonas att Sifos undersökning mäter anseende och inte förtroende, vilka är två snarlika begrepp och lätta att förväxla. Förtroende syftar till den emotionella kopplingen till ett varumärke eller en myndighet, ett lågt förtroende speglar oftast synen på ett specifikt politikområde eller samhällsutvecklingen som sådan snarare än att ge en god indikator för hur myndigheter agerar. Anseende påverkas också av emotionella inslag, men anseende-begreppet täcker även rationella inslag som avspeglas i hur de svarande uppfattar myndigheterna antingen genom direktkontakt eller indirekt kontakt till dessa. Anseendeundersökningen uppmanar på så sätt respondenterna till reflektion om myndigheternas kompentens istället för att reflexmässigt uttrycka hyllningar eller missnöje.

 

Artikeln är författad i samarbete med Robin Nuruzzaman, International Master's Programme in Environmental Social Science, Stockholms Universtiet

Johan Orbe

Client Director

0707-918448

Share Image: