You are here

2020-09-29

Förtroendet för mediers covidrapportering - framtida affärer och effektiv kommunikation

I undersökningen Covid-19 segment har vi identifierat sex olika kluster av människor som tänker och agerar kring covid på olika sätt. Där kartlägger vi också hur allmänheten ställt sig till olika mediers rapportering om pandemin. Det första vi kan konstatera är att medier som anses ge djup och analys också får relativt högre värden för en förtroendeingivande covid-19 rapportering. Detta förtroende har naturligtvis stor betydelse för företag, organisationer, medier och myndigheter när de söker kommunicera med sina målgrupper eller säkerställa sina kommersiella verksamheter och framtida affärer.

Nationella mediekanaler har störst förtroende

När vi ber de 1601 intervjupersoner bedöma sitt förtroende för olika kanaler så ser vi att de lokala svenska nationella mediekanalerna står i en absolut särställning. Svenskar har till och med större förtroende för nationella mediekanaler än för statliga myndigheter och internationella organisationers webplatser. Nationella mediehusen måste förvalta och ta tillvara på detta förtroende för att säkra sin framtid samtidigt som regeringen, myndigheter, organisationer och kommersiella aktörer bör beakta förtroendet för dessa medier i sina kanalval för kommunikation.

Public Service i ohotad förtroendetopp

Att följa kommentarsfälten i sociala medier ger en uppfattning om att Public Service bolagen; SVT och SR är i fritt fall och enkelt uttryckt inte har något förtroende alls men vi har istället frågat ett representativt urval av svenskar och ser att sociala mediers tomma tunnor skramlar högt men falskt. Public Service bolagen är i ohotad förtroendetopp avseende covidrapportering. Samtidigt är det viktigt att analysera de som ger Public Service medier lågt förtroende då det vid analys ger vid handen att det är en extremt tydlig politisering även i denna fråga. Mer om detta i senare blogginlägg.

Om vi funderar kring relationen mellan daglig konsumtion av de mätta medierna och deras förtroendeposition ser vi att t.ex. kvällstidningarna har ett negativt förtroendekapital (fler som konsumerar än som litar på) medans morgonpressen uppvisar rakt motsatt förhållande och alltså har ett positivt förtroendekapital. Det positiva förtroendekapitalet är presumtivt värt avsevärda framtida intäkter.

Fördjupning och analys leder till högt förtroende och ökad betalningsvilja

Tidigare analyser som exempelvis ”Trust In News” har bevisat att det finns en direkt korrelation mellan djup och analys, förtroende och betalningsvilja för abonnemangstjänster av kommersiella nyhetsmedier. Även i Covid-19 segment undersökningen ser vi exakt samma mönster.

Tre kluster för medieförtroende

I en klusteranalys av förtroende för covidrapportering ser vi också tre tydliga mediaförtroendekluster (bilden nedan). De 13% som ställer sig utanför den traditionella nyhetsrapporteringen är en smula bekymrande ur ett förtroendeperspektiv då deras källor ofta är okända eller åtminstone kan fakta i dem inte kontrolleras enkelt.

Det nya normala för digitala nyhetstjänster

Coronans spridning över världen förändrade i ett slag vårt förhållningssätt till varandra och till världen men det har också förändrat våra medievanor. I slutet av april analyserade jag den digitala nyhetskonsumtionen i relation till epidemins framväxt och konstaterade att den digitala nyhetsmediekonsumtionen gick igenom tre evolutionära steg.

 

Under prepandemi-steget när covid inte ännu nått Sverige men Kina och Italien, ökade den digitala nyhetskonsumtionen med ca 13 % jämfört med en basnivå oktober – december 2019. Därefter följde pandeminivån där den digitala konsumtionen placerade sig på en nivå om index 143. Sedan följde det vi prognosticerade skulle bli det nya normala. I min blogg den 5 maj 2020 skrev jag följande:

 

"Denna måste nu förvaltas genom att hantera den svåra balansen mellan förtroendebyggande saklig nyhetsrapportering samtidigt som man skapar en ny utgångspunkt för att guida människor vidare i nyorienterings- och bearbetningsfasen av krisen.

I kris reagerar människor olika vid olika tidpunkter. En del kommer att närma sig pandemins obegriplighet genom att börja städa köksskåpen, en del hamstrar basvaror och syr munskydd, en del engagerar sig för att hjälpa andra och ytterligare andra sabrerar i trots champagnen. Medier måste med balans hantera människors olika förhållningssätt och därigenom förvalta det förtroende den ökade baslinjen för nyhetskonsumtion innebär."

 

Digitala nyhetsmedier förvaltar och balanserar nyhetskonsumtion

När vi studerade i augusti hur väl medierna lyckats att förvalta den nya positionen så ser vi återigen indexerad digital nyhetskonsumtion definierad som frekvens i digitala nyhetsmedier. All data kommer från ORVESTO Digital där vi på detaljerad målgruppsnivå passivt mäter den digitala mediekonsumtionen av 20 000 panelister.

 

Slutsatsen är att de digitala nyhetsmedier har, med oktober-december som indexerad basperiod, lyckats förvalta och balansera nyhetskonsumtionen så att den nu ligger 20 % högre än basnivån 2019. Nu återstår att fortsätta förvalta den ökande konsumtionen till en välfungerande affärsmodell.

Om tillgång till data och insikter ur covid-19 segmentundersökningen. D v s undersökningen som handlar om situationen just nu och hur vi i olika kategorier kan reboota Sverige mot en ny framtid.

Det finns i huvudsak tre olika sätt att få tillgång till data:

  1. Ladda ner en kostnadsfri rapport där de sex olika segmenten beskrivs. Denna hittar du här och målgruppen som beskrivs är hela Sverige.
  2. Du kan även snabbt och enkelt få en skräddarsydd rapport som istället görs på en unik målgrupp. Hör av dig till din vanliga kontakt eller mejla mig.
  3. Du kan även få tillgång till en helt egen databas där du själv kan göra alla former av analyser i. Databasen innehålla då fyra delar. 
    • Undersökningen covid-19 segment 
    • Målgruppen som ditt företag eller organisation valt att analysera
    • ORVESTO:s Cross Media modell - där du själv kan analysera vilka mediekanaler din målgrupp konsumerar just nu under pandemin
    • Databasen LifeValues – som är en global värderingsmodell för att förstå målgruppens inre drivkrafter och därigenom forma effektiva kommunikationsstrategier.

Peter Callius

Affärsområdeschef – MEDIA

0701-842191

Share Image: 
Mediebilden påverkar anseendet