You are here

2019-09-05

5 framgfångsfaktorer som styr de svenska lärosätenas anseende

Chalmers, Mittuniversitetet, Lunds universitet, Luleås tekniska högskola och Södertörns högskola. Det finns verkligen en stor bredd av lärosäten med olika profil och inriktning. I Kantar Sifos årliga undersökning om lärosätenas anseende ser vi också stora skillnader i resultat. Överlag får lärosätena höga betyg men avståndet mellan de som ligger i toppen och botten är mycket stort. Chalmers toppar för åttonde året i rad med ett anseendeindex på 88, medan Södertörns högskola ligger sist med ett index på 26. Så vad är det då som är gemensamt för de lärosäten som ligger högt? Här listar vi fem framgångsfaktorer.

1. Hög kännedom ger högt anseende – KI ett undantag

En helt grundläggande faktor för att förklara nivån på lärosätenas anseende är graden av kännedom. När vi tittar på listan av lärosäten som har högst anseende är den påfallande lik den som visar vilka lärosäten som allmänheten känner till bäst. Chalmers ligger i toppen på båda listorna liksom KTH, Lunds universitet och Uppsala universitet.

Det stora undantaget är KI, som genom omfattande negativ medierapportering just nu kombinerar en hög kännedom med ett relativt lågt anseende. Mycket tyder dock på att KI över tid kommer att närma sig toppskiktet igen. I den nedre delen av listan ser vi samma mönster. Mälardalens högskola och Karlstads universitet har båda låg kännedom och ett relativt lågt anseende. Undantaget i denna grupp av lärosäten är Jönköpings högskola som kombinerar en relativt låg kännedom med ett bra anseende.

När vi bryter ner resultaten för de enskilda lärosätena ser vi också att graden av kännedom spelar stor roll. Anseendet är nästan undantagslöst högre i de grupper som känner till lärosätet ganska eller mycket väl än bland dem som bara känner till lärosätet något. Det gör att det finns all anledning att systematiskt arbeta för en ökad kännedom och en fördjupad kunskap om lärosätet.

2. En tydlig profil höjer anseendet – prestigefyllt eller nischat

Att vara ett lärosäte med en tydlig profil är en fördel i arbetet med att höja anseendet. Tydlighet och differentiering gör det lättare att bli bedömd för den man faktiskt är. Bland lärosätena ser vi att de som har högst anseende är specialiserade högskolor som Chalmers, KTH och LTH eller äldre prestigefyllda universitet som Lund och Uppsala. Gemensamt för dessa lärosäten är att de har en tydlig profil som allmänheten kan ha en åsikt om.

Lägst anseende har de högskolor vars inriktning är mer otydlig. Här återfinns nya och relativt breda lärosäten som Malmö universitet, Mälardalens högskola och Södertörns högskola. Men även mer välkända lärosäten som Stockholms universitet och Göteborgs universitet har en utmaning med sin tydlighet. Samma fenomen ser vi också ofta i näringslivet, där spetsiga aktörer inom exempelvis bank- och energibranschen ofta har ett högre anseende än de stora aktörerna i dessa branscher.

3. Framgångsrik utbildning och forskning driver anseendet

Universitetsvärlden drivs som få andra av ett behov av att ligga i framkant. När vi tittar på de faktorer som påverkar anseendet mest för lärosäten är det ofta tre faktorer som sticker ut: utbildningen ska vara bra och leda till jobb, forskningen ska ligga i framkant och lärosätet ska ses som framgångsrikt. De lärosäten som har högst anseende har också höga betyg inom dessa tre områden.

Centralt för att lyckas med detta är såklart att verksamheten håller en hög kvalitet, men det handlar också om en förmåga att nå ut med nyheter som visar på spets och aktualitet. Chalmers är ett bra exempel på detta med sina många forskningsnyheter runt aktuella och i vissa fall närmast science fictionaktiga områden som självkörande bilar, robotarmar och ny klimatsmart teknik. Även bland de bredare universiteten finns det stora möjligheter, inte minst kopplat till det stora intresset för medicinska nyheter, klimatfrågan och samhällsbyggande. 

4. Att visa samhällsnytta är en viktig framgångsfaktor

Ännu ett viktigt område för att stärka anseendet handlar om att visa på den samhällsnytta som lärosätet gör. Att bidra positivt till samhället och att ses som en viktig del av samhällsutvecklingen är båda faktorer som höjer anseendet.

Det finns åtminstone tre olika sätt att lyfta fram samhällsnyttan. Det första handlar om att kommunicera den forskning som bedrivs och som kan komma både enskilda personer och samhället i stort till gagn. Det andra sättet är att visa på den roll som lärosätet spelar för Sveriges utveckling och konkurrenskraft. Här handlar det främst om utbildningen och den viktiga roll som lärosätena spelar i att försörja samhället med rätt kompetens. Det tredje perspektivet handlar om att berätta om lärosätets roll i den egna staden och regionen. Hur ser samverkan ut mellan lärosätet och regionen och hur kan de båda hjälpa till att lyfta varandra?

5. Arbeta med att höja anseendet i alla grupper

När vi bryter ner anseendeundersökningen ser vi att det inte sällan finns stora skillnader i resultat mellan olika grupper. Vi ser ofta att kvinnor har en mer positiv syn på lärosäten än män och att den geografiska faktorn ofta präglas av närhetsprincipen. De som bor nära lärosätet är överlag mest positiva.

Det är först när skillnaderna i anseende mellan olika grupper blir för stora som de börjar bli viktiga att adressera. Vad kan exempelvis lärosäten som ser skillnader på 10-20 punkter i anseende mellan kvinnor och män lära av de lärosäten där vi knappt ser någon skillnad alls? I grunden handlar det om att det är svårt att nå ett högt anseende om stora grupper förhåller sig skeptiska.

Glöm inte de faktorer som är specifika för det egna lärosätet

Vi har i den här bloggen lyft fram fem framgångsfaktorer för lärosäten som vill höja sitt anseende. Det handlar om att höja kännedomen, att ha en tydlig profil, att inte var inte rädd för att lyfta fram framgångar och samhällsnytta och att inte glömma vikten av att ha en stark position i alla större samhällsgrupper. Utöver dessa fem faktorer behöver varje lärosäte också förstå om det finns drivkrafter som är särskilt viktiga för just dem. Här kan exempelvis attraktionskraften i den egna regionen och naturliga kopplingar till frågor som engagerar, som klimatfrågan, vara områden att satsa på.

Att ha koll på både de fem övergripande faktorerna och de mer specifika drivkrafterna är utgångspunkten för att stärka anseendet. En övning värd att göra handlar om att förstå vilken position ens eget lärosäte har inom respektive faktor. Driver den aktuella positionen lärosätets anseende uppåt, nedåt eller sidledes? Och vad kan vi göra för att påverka?

Per Söderpalm

Affärsområdeschef

0706-218852

Share Image: 
Fem framgfångsfaktorer som styr de svenska lärosätenas anseende