You are here

2016-11-09

Fel president vann: Varför prickar inte opinionsmätningarna rätt?

Trump vinner över Clinton trots att de flesta mätningar visade på motsatsen. Kan inte opinionsinstituten sitt jobb? Läs våra Q&A om att pricka rätt, felmarginaler och medieretorik. Läs också gärna vår bloggpost på samma tema och vad fyra svenska mediehus säger i frågan. 


Q: Nästan alla mätningar visade ju att Clinton skulle vinna. Går det inte att lita på opinionsinstituten?
A: De flesta mätningar går att lita på*. I Trump vs Clinton visade de flesta mätningar mindre än två procents skillnad. Då går det inte att skilja kandidaterna åt och med säkerhet spå resultatet, inte enligt statistisk teori. Felmarginalen i de flesta undersökningar var så stor, att Trumps triumf inte alls var osannolik. Ändå valde medier och experter att utropa en vinnare – men det har mer att göra med medielogik än vad undersökningarna faktiskt visade. I många fall verkar tolkningen ha varit känslostyrd och mer pro Clinton än vad undersökningen faktiskt gav underlag för. [Edit: Läs gärna Real Clear Politics analys om den tolkning experter och analytiker gjorde.]

* (i alla fall de som mäter vad de ska i den grupp som avsågs och att resultatet blir samma vid en reprismätning och oberoende av vem som mäter)


Q: Om journalister och experter lutade sig på undersökningar som visar fel, blir väl allmänheten vilseledd?
A: En klok professor skrev om ”Opinionsmätningar och mediernas sju dödssynder”, hans ord får bli våra här: ”Medierna kan ha betydande makt att påverka både dagordningen och hur människor uppfattar verkligheten. Forskning visar dessutom att bilden av opinionen kan påverka opinionen. Opinionsmätningar kan också påverka stämningen inom partierna och mediernas fortsatta rapportering, vilket kan leda till uppåtgående eller nedåtgående opinionsspiraler. Om mätningarna är korrekta och resultaten tillförlitliga är det en sak, men om de är missvisande eller om förändringarna inte är statistiskt säkerställda är det en helt annan sak.” (Tack igen, @JesperStromback)

Q: Hur kan väljarkåren i USA vara så mycket svårare att fråga än i Sverige?
A: Flera faktorer spelar roll, vi listar tre.
1: Det är långt färre röstberättigade som faktiskt röstar i USA, än i Sverige.
2: Olika kandidater lyckas mobilisera olika väljargrupper och det har visat sig svårt att i förväg avgöra vilka dessa är eller hur homogena deras åsikter är. Om de är representativa för hela väljarkåren blir utslaget inte så stort – men ofta är det tvärt om.
3: Många fler osäkra väljare bestämmer sig på valdagen. Då har opinionsundersökningarna avslutats och de sista resultaten levererats. När det skiljer så lite som ett par procentenheter mellan kandidaterna kan dessa väljare ha en avgörande betydelse – framför allt om de röstar i en och samma riktning. Lästips: Om den statistiska felmarginalen på Wikipedia, hos SCB eller labba själv här.)


Q: Har ens de traditionella opinionsinstituten koll på väljarna? Ni har ju gissat fel på Sverigedemokraterna flera gånger.
A: Det finns grupper i Sverige, i USA och många andra länder med låg tillit till samhället. Det drabbar även opinionsinstituten för dessa grupper tenderar att svara i lägre utsträckning. Det är vår slutsats kring Sverigedemokraterna och det är sannolikt också en förklaring både i Brexit-omröstningen och presidentvalet i USA. Bristen på förtroende för samhällets institutioner är allvarlig, ur ett demokratiskt perspektiv.


Q: Brexit och presidentvalet är väl ändå två tunga exempel på mätningarnas otillräcklighet?
A: Båda valen visar samma mönster: Två sidor med ett par procents skillnad i undersökningarna – men resultatet är inom den statistiska felmarginalen. Bremain hade lika gärna kunnat vinna som Brexit, Clinton lika gärna som Trump – ändå väljer de som tolkar resultaten att utropa vinnare. En viktig fråga är varför man inte tar in den osäkerhet som undersökningarna visar. Vi som opinionsundersökare kan bli bättre på att understryka osäkerheten men ansvaret vilar också på den som publicerar och den tar del av undersökningen att inte övertolka till fördel för egen övertygelse.

 

Toivo Sjörén

Opinionschef

0701-842350

Share Image: 
Toivo Sjörén Kantar Sifo