You are here

2016-11-07

Fel president vann – eller varför opinionsmätningarna i USA inte ger ett bättre resultat

Att spå nästa POTUS är en grannlaga uppgift. Opinionsundersökarna i USA kämpar med flera stora utmaningar. Grunden är det låga valdeltagande i USA och konsekvenserna för oss som gillar solid mätbarhet är påtagliga.

Det låga valdeltagandet i presidentvalet ökar risken att hamna fel. Resultatet när rösterna är räknade kan diffa på flera procentenheter mot opinionsmätningarna. Det finns flera faktorer som påverkar diffen, här reder vi ut några av dem:

  1. De som svarar motsvarar inte de faktiska väljarna. Det är svårt att veta vilka grupper som tänker rösta. Bäst lyckas den opinionsundersökare som har prickat in vilka minoritetsgrupper med homogena åsikter som går till valurnorna.
  2. Väljarna bestämmer sig efter att mätningarna har slutat. Gruppen obestämda väljare i USA är större i USA än i Sverige.
  3. Förtroendet för opinionsinstituten sviktar. Grupper med låg tillit till samhället tenderar att svara i lägre utsträckning.
  4. Rekryteringen måste vara representativ – oavsett metod.
  5. Undersökningarna prispressas – kvalitet och träffsäkerhet kostar.

Vi börjar med att reda ut förutsättningen för alltsammans – det låga valdeltagandet.

Lågt valdeltagande i USA ökar risken att hamna fel

Det relativt låga valdeltagandet i USA är opinionsundersökarnas stora utmaning, särskilt jämfört med Sverige. Våra opinionsundersökningar har genom åren visat sig vara mycket bra. I samband med val har vi vant oss med att vi – som regel – ligger inom felmarginalen på alla partier, vilket är fantastisk bra. Men det beror inte på att vi i Sverige är mer begåvade än i andra länder, utan på att vi har goda förutsättningar att genomföra bra opinionsundersökningar.

  • Vi har ett högt valdeltagande.
  • Vi har ett proportionellt valsystem.
  • Vi har haft en relativt homogen grupp av röstande.

Dessa förutsättningar gör att det är lättare för oss än för exempelvis engelska eller amerikanska opinionsundersökare, där i olika grad svårigheterna med lägre valdeltagande, majoritetsval i många valkretsar och många olika grupper av röstande gör det svårare för undersökarna.

Åsiktshomogena subgrupper kan ge kraftig slagsida – både i urval och vägning

Utmaningen med det låga valdeltagandet kan enkelt uttryckt delas upp i två olika problem.

1. De som svarar motsvarar inte de faktiska väljarna
När en undersökning görs dras ett urval som i så stor utsträckning som möjligt ska avspegla den verkliga populationen (de människor) som på valdagen faktiskt går och röstar. Att räkna ut vilka som går och vilka som inte går till valurnorna är svårt i USA, eftersom det kan skilja väldigt mycket i olika grupper. Flera minoritetsgrupper röstar också inom sig ganska homogent. Är det då en grupp som i större utsträckning än väntat väljer att rösta (eller avstår) kan opinionsundersökningen lätt slå fel.

2. Större behov att väga resultatet (korrigera för svagheter i urvalet)
Dessutom innebär det en komplikation när man väger resultatet av undersökningarna. I och med att antalet grupper och nedbrytningar som är möjliga att väga på, och ofta behöver vägas på, är större i USA än i Sverige är det en konstart i sig självt att estimera troliga väljare (”likely voters”). En större budget kan till viss del kompensera detta och förenkla genom att dra större urval i olika grupper. Men en högre budget löser in allt. Det är fortsatt en svår uppgift.

Väljarna bestämmer sig efter att mätningarna avslutats

En viktig faktor i Sverige är att opinionsinstituten inte mäter valresultaten på valdagen. Medierna köper mätningar för publicering de sista dagarna inpå valet. Det innebär att vi bryter insamlingen några dagar före valdagen. Med tanke på att en viss andel bestämmer sig de allra sista dagarna är detta en klar felkälla. Vår avvikelse för Miljöpartiet 2014, där vi låg något utanför felmarginalen, kan troligen förklaras till stor del av att många av MPs väljare bestämde sig i sista stund.

Det är också en anledning till att det fortfarande faktiskt är svårt att med säkerhet uttala sig om valutgången i USA. Andelen obestämda är fortfarande stor. Skulle den gruppen inte fördelas enligt samma fördelning som för närvarande gäller, kan de obestämda väljarna påverka valutgången på ett sätt som kan förvåna.

Förtroendet för opinionsinstituten spelar roll

I grund och botten baseras allmänhetens vilja att besvara undersökningar och göra det på ett korrekt sätt på opinionsinstitutens förtroende. Ett sviktande förtroende för instituten leder till sämre resultat. Det är inte omöjligt att det är en anledning, bland flera, till att svenska opinionsinstitut har haft svårt att pricka rätt på Sverigedemokraterna i de senaste valen. Sverigedemokraternas väljare har i större utsträckning än andra en lägre tillit till samhällets institutioner och till dessa kan nog flera av de etablerade opinionsinstituten räknas. Vid 2014 års riksdagsval låg Sifos sista mätning på SD strax utanför felmarginalen i jämförelse med valresultatet.

Telefon eller webb – med rätt rekrytering och urval fungerar båda metoderna

Vid telefonintervjuer är viktigt att förtroendet för intervjuaren är högt. Att intervjua korrekt med förtroende är en konst och ställer höga krav på intervjuaren. Ur det perspektivet kan faktiskt webbundersökningar vara att föredra. I USA finns det bra telefon- och webbundersökningar, likaså dåliga telefon- och webbundersökningar. En bra sajt som rankar de amerikanska instituten är www.fivethirtyeight.com. Där framgår institutens respektive förmåga på en rad olika parametrar.

Sifo har en slumpmässigt rekryterad webbpanel men även den är underrepresenterad i vissa grupper. Exempelvis är rekryteringen av personer med fysiskt arbete fortfarande lite svår. Sifos väljarbarometer baseras på telefonundersökningar. Den har visat sig vara mycket stabil över åren.

Kvalitet kostar – en större budget ger högre pricksäkerhet

Flera av de nämnda felfaktorerna kan hanteras med en större budget.

  1. Urvalets storlek påverkar resultaten till viss del men en större undersökning kostar mer. 
  2. Att utveckla vägningsmetoder kostar pengar. 
  3. Att bygga förtroende är inte gratis. 
  4. Att ha förmåga att ”intervjua bönder på bönders vis och lärde män på latin” innebär en investering. 

Den som är villig att lägga en större peng kommer få säkrare resultat. Kvalitet kostar. De alternativa metoder som utvecklats på senare tid inom undersökningsbranschen är bland annat olika sätt att inhämta marknadsinformation för beställare med lägre betalningsvilja. Det är inget konstigt med det, det finns olika preferenser.

Vill man ha hög träffsäkerhet och ett tillförlitligt resultat finns det däremot inga genvägar.

Toivo Sjörén

Opinionschef

0701-842350

Share Image: 
Kantar Sifo blog usa-val